- Project Runeberg -  På skogs- och fjällstigar : jaktskildringar från nordligaste Västerbotten och Lappland /
48

(1894) [MARC] Author: Hugo Samzelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

48 P Å S K O G S - O C H F J Ä L L S T I G A R .
ner eller isär från hvarandra. Och den som vet, hvad det
vill säga att veckor eller månader igenom gå och pulsa i
myrtrakter, han sätter värde på att någon gång kunna med
trygghet få beträda en spångbro, ty han känner huru tids-
ödande och riskabelt det är att vandra på stockar, som lagts
eller flutit isär, där hvarje steg kan slinta, och där en mängd
folk gått och klifvit ner sig vid stockändarne, så att det sär-
skildt där brukar finnas rent bottenlösa vakar för den oför-
siktige. Stundom, eller när den stock, man står i begrepp
att beträda, ligger djupt ner och rullar omkring för steget,
är det vid sådana tillfällen nästan omöjligt att undvika en
doppning till midjan i den bruna myrsmörjan! Af stafven har
man visserligen god hjälp såsom stöd oc.i lör att undersöka
den af mossor eller dyvatten dolda spångläggningen, men
skall man taga den saken i stort, såsom nödvändigt är på
längre marscher, blir den för långrandig — klifver man inte
på utan vidare omsvep, kommer man nämligen inte en
fjärdingsväg på en timme!
Till sist nådde vi Råne-Dokkas, det som sagdt äfven Stor-
heden kallas. Här rastade vi en stund för att förena oss
med en afdelning, som under några dagar opererat på egen
hand i angränsande del af kronoparken, hvarefter vi fortsatte
till den fyra mil långa dagsmarschens slutmål: byn Kölmjärv.
Från början hade vi trott oss behöfva förlägga lägret hit till
Storheden för ett par dagar, men våra raska karlar hade sitt
beting redan färdigt, hvarför vi kunde taga dem med oss och
tåga vidare. Häröfver gladde vi oss verkligen, ty det var ge-
ment snaskigt i gården — vi tordes knappt sitta inne i kamma-
ren eller stugan utan åto och hvilade ute på backen, där vi
nyfiket beskådades af hemmanets ungdomar och några kaniner,
som Tsjappes naturligtvis tog’ för harar och höll på att bita ihjäl,
sin rofgiriga natur likmätigt. Färden gick nu öfver socken-
gränsen tillbaka in i Öfverkaliks genom mossiga granskogs-
marker och fram öfver vida myrar — det är ett ganska eget för-
hållande, att man till höger om Skröfälfven, d. v. s. i socknens
sydvästra del, träffar nästan uteslutande, rena granskogsbestånd,
medan man åter i öfriga trakter eller efter Kaliksälfven råkar mest
tallberg, tallåsar och tallmoar. Under vandringen hördes gång
efter annan Tsjappes1 heta skall, när han i myrkanterna stötte

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 20 03:55:40 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/skogsfjall/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free