- Project Runeberg -  På skogs- och fjällstigar : jaktskildringar från nordligaste Västerbotten och Lappland /
69

(1894) [MARC] Author: Hugo Samzelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

H A R J A K T I N E D E R K A L I K S S K Ä R G Å R D . 69
det ena af dem var sannerligen kolossalt, hvilket också torde
framgå af följande dimensioner, som jag* för kuriositetens skull
antecknade och här meddelar: loppet 2 cm. 3 mm., godsets
diameter 4 cm. 6 mm., pipans längd 1 m. 15,5 cm., kammar-
bredden 5^ cm. och kolfvens längd 41 cm. 4 mm. Dessutom
bör nämnas, att blott fyra kulor till detta gevär kunde erhållas
ur ett skålpund bly och låsarne voro af snapphanemodell,
anbragta ofvanpå vapnet. Litet hvar af oss sökte för sam-
lingarne förvärfva bössan, men detta visade sig vara absolut
omöjligt, enär hon var sin égarés trotjänare från 23 års kam-
panjer bland drifisarne i vår nordligaste skärgård, där ingen
egde maken till henne — hans ögonsten var hon, denna bössa,
åt hvars otymplighet vi logo . . . han hade delat ljuft och ledt
med henne långt ute på villande vatten, när stormen hven
och matförrådet började tryta. Emellertid hade jägaren, i
hvilken vi tyckte oss spåra en längesedan utdöd typ, med
sig äfven ett par andra "mindre" bössor, hvilka kunde vara
en lagom mansbörda och således ej frestade till några skott
på rak arm.
Om en stund kastade de i grannkojan logerande skär-
karlarne ut sin not till dräkt i en vik för att på vår begäran
anskaffa färska löjor till middagen, och ett enda varp med
garnen tillförde oss en rätt ansenlig mängd af denna silfver-
glänsande fiskart, hvilken på senhösten är fet och romf3Tlld,
förträfflig både som kokt, halstrad eller stekt med rifvebröd
å plåt. Den smakade oss också utmärkt, skall jag berätta.
Litet färsk löjrom köpte A’i som *wplat du jour" till smörgås-
bordet och åsågo efteråt med stort intresse den besvärliga till-
verkningsproceduren från och med rommens utkramande och
sköljning till dess slutliga "vispning" för att aflägsna alla
förorenande element. För den som älskar kaviar, färsk kaviar,
är Norrbotten ett förlofvadt land, ty här äter befolkningen
rommen ej blott af löja utan ock af sik, lake, börsting och
lax — romkornen af den sistnämnda fisken förtäras med för-
tjusning äfven vid ett mycket långt framskridet utvecklings-
stadium. "Lakarommen", såsom det heter här, är dock i mitt
tycke den bästa: den är rent deliciös som alldeles färsk.
Så voro vi då redo att efter ändad holmgång inskeppa
oss på ångaren Allsvinn, som sökt och funnit oss bland skären.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 20 03:55:40 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/skogsfjall/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free