- Project Runeberg -  På skogs- och fjällstigar : jaktskildringar från nordligaste Västerbotten och Lappland /
73

(1894) [MARC] Author: Hugo Samzelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

P Å A N D J A K T I K U S T L A N D E T . 73
och vi skulle ja den här tiden börja på med våra änder! Nå,
intet annat var att göra än att köra tillbaka den bedröfliga
sträckan fram till Törelandsvägen och att därefter med var
uttröttade, dåligt skodda häst leta reda på Kosjärvs by. Genom-
sura och ruskiga uppnådde vi ändtligen öfre gården därstädes
kl. 3 på natten samt blefvo då hälsade med gladt skall af vännen
Tsjappes, något som tydligen röjde, att "trängen" letat sig
fram vida bättre än själfva jägarne. Husbonden väcktes för
att taga hand om hästkraken samt bevekas att hysa oss under
några dagar — till det förra jakade han, den senare fram-
ställningen besvarade han med, att "herrar aldrig idats taga
in hos honom utan hos han Hellström bort i väst pä träsket".
Att vår begäran om att få husera i kammaren (= gästrummet)
blef på detta sätt höfligt afböjd, voro vi egentligen rätt be-
låtna med, ty gården var bofällig och rummet en riktig
snuskhärd. Senare hörde vi, att åbon hyste ett helt menageri
af vissa blodtörstiga små krabater, som äro högst "lätta på
foten". Vi togo emellertid utan vidare knorrande vårt gepäck
med oss och stöflade iväg öfver backarne ned till stranden
af träsket, där vi inskeppade oss i en långsmal farkost, som
lifligt Erinrade om de vanliga forsbåtarne.
Kosjärv bebyggdes först af finnar, och namnet är en
försvenskad form af Kuusijärvi (utt. Kösijärvi), d. v. s. Gran-
träsk. Att de nuvarande byborna ej alls gjort sig reda för
benämningens ursprung och härledning framgår på ett rätt löjligt
sätt af det förhållandet, att det numera betydligt urtappade
träsket pä fiere ställen i vikarne är så uppgrundadt, att man
där knappast kan ro eller staka fram en båt — dessa partier,
öfvervuxna med kärrfräken, vattenklöfver, simnate, Spargania
och ""tossblad" (Nuphar intermedium), kallas nämligen halfvar.
Det vore ju förstås ynkligt, om den stora "sjö-kon" ej skulle
hafva burit en enda kalf! Den del af träsket, där vi i natten
styrde ut vår vingliga båt, medan de blodtörstiga och "snar-
stuckna" myggorna omhvärfde oss i surrande slagordning,
var just en dylik "kalf". På öppna vattengölar inne bland
de täta vassruggarne skymtade nu en mängd änder, som i
(lagningens dimmor föreföllo stora som gäss, men vi läto
dem vara i fred. ty vi voro ifriga att komma vidare. Färden
gick genom några slingrande utdikningskanaler, kantade med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 20 03:55:40 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/skogsfjall/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free