- Project Runeberg -  På skogs- och fjällstigar : jaktskildringar från nordligaste Västerbotten och Lappland /
119

(1894) [MARC] Author: Hugo Samzelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PÅ HARJAKT TILL JUHONPIETI. 119
jag inte försmådde att i en sådan här obetydlighet sätta mig
på mina höga hästar, helt enkelt svara, att den saken inte
rör dig utan är en angelägenhet mellan vår herre, doktorn,
den sjuke och mig. Medicinalstyrelsen kan emellertid ej få
tillfälle att förnöja mig med något protokollsutdrag, om det
skulle gå mot valls, ty doktorn ta vi ju med oss, sade jag
dig, hvadan den saken blir utmärkt tillfredsställande rangerad.
Att bondgubbarna skola vara utan ’kafferackare’, är kanske
det värsta, men jag blir ju borta bara en enda dag, och
gumman min får väl lämna ut den där medicinen, 0111 det
skulle yppa sig något synnerligen trängande fall! Nu har
jag bemött alla dina invändningar och hoppas hafva omvändt
en tviflare — säg’ 1111 tvärt på skifvan, om du har lust att
vara med!"
Jag hade redan förut förklarat mig hågad härtill, sär-
skildt då jag väl skulle få bevittna en hel del roligheter, och
svarade således utan vidare ett kraftigt ja alldeles invid
apotekaremannens ena öra, så att han dels skulle kunna höra
mig, dels ock undgå att se det högst impertinenta småleende,
som lekte öfver mina läppar. Nu hade vännen Sucht — han
var ursprungligen af tysk börd, apotekaren — blifvit riktigt
uppskojad och gnuggade belåtet sina händer för att ej vidare
besväras af kliandet i fingrarna, skrattade uppsluppet som en
pojke och svor en lång’ ramsa på finska. "Ja, då skickar
jag ut pigan för att trumma ihop de bålde jägarne med mun-
dering och räckor", sade han till sist, uoch så rakas vi utan- .
för Lassi’s klockan 8 i morgon bittida för att draga i väg
norrut — tumm’ på det, gosse lilla, och tjenis på dig, ty nu
måste jag trilla några dyrbara piller!"
* *

*


Det var ett lustigt jägarfölje, som den 20 november 1889
knogade fram längs landsvägen mellan Pajala och Yittangi —•
ja, så langt som till sistnämnda kyrkby ärnade vi oss förstås
ej, men nog’ komme vi väl ett godt stycke på väg i a lla fall!
Den saken berodde emellertid uteslutande på hararne och
drefven.
De där oundvikliga stötarna i jakthornen hade satt fart
och takt i marschen, och vi traskade på i snön helt käckt,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 20 03:55:40 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/skogsfjall/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free