Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Senhöstäfventyr i vildmarken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utan jag "deklinerades" ogeneradt på följande rätt lustiga vis,
som dock är äkta finskt: Samtselius, Samtseliuksen (utt.
Sámtselioxen), Samtseliukselle o. s. v.
I sällskap med några handtlangare tågade vi så den 24
oktober, alla husmödrars kritiska dag, norrut på landsvägen
längs Torneälfven till Autio, det vanliga öfverfartsstället till
skogstrakterna mellan Torne och Muonio älfvar, där endast
stigar finnas. H—m red i têten på sin gamla bepröfvade
"Bismarck", med hvilken han under årens lopp företagit en
mångfald stundom mer än vanskliga, farliga och trotsande
utflykter i vildmarken. Vid Autio lämnades emellertid hästen
för att köras tillbaka till Pajala, och det gällde nu för oss
att kunna praktisera oss öfver älfven på något hyggligt sätt.
Detta var dock nu skäligen riskabelt och vågsamt, ty till
följd af någon flod, som rifvit upp isläggningen längre mot
norr, drefvo stora isflock tidt och tätt ner med den våldsamma
strömmen, och det vore inte så vidare trefligt att
under öfverfarten i en smal forsbåt komma i kollision med
dylika. Den där lilla svårigheten gjorde likväl ej minsta
intryck på H—m; han var tillräckligt van vid att öfvervinna
än värre motigheter och lät ej några drifisblock imponera på
sig. Hela hans karaktär var också byggdt på grundvalen
af ett det mest vilda trots, jag någonsin skådat. Såsom en
bagatell eller åtminstone rakt intet att tala om ansåg han
t. ex. att sjelf styra sin båt ned genom en hård fors, som
han aldrig förut befarit, att vada eller simma i strida älfvar,
där en annan väl knappast skulle fördrista sig att klifva i,
att bara för ro skull hoppa ur båten och med kläderna på
kroppen simma i land genom strömvattnet eller att under
isgången om våren kämpa en liten nöjsam strid ute i älfven,
då han än plaskade mellan isblocken, än på alla fyra krälade
sig fram öfver dem.
H. kommenderade genast fram en båt — ville Autioborna
inte lämna den, hade de att förvänta stämning, ty här gällde
det tjänsten, anförde han. Ja, vi fìngo förstås en båt och
med denna rodde vi nu ut på älfven, i hvars kungsådra
större och mindre isstycken oupphörligt drefvo. H. satte sig
själf i aktern för att manövrera farkosten med en bred styråra
eller styrskofvel, under det att manskapet halade ut af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
