- Project Runeberg -  På skogs- och fjällstigar : jaktskildringar från nordligaste Västerbotten och Lappland /
140

(1894) [MARC] Author: Hugo Samzelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

140 PÂ SKOGS- OCH FJÄLLSTIGAR.
alla krafter. Tämligen snart stötte isen med brak mot båt-
borden. sä att den långsmala snipan skälfde och nästan steg-
rade sig, men när vi kommo ut på midten af älfven, blef det
än A-ärre: där gick det ej an att utan vidare ro på, utan där
måste man tidigt varsko för större isblock för att kunna vänta
eller forceradt fortsätta och sedan vända stäfven mot ström-
men, medan det farliga flaket passerade. Efter åtskillig-a rätt
spännande äfventyr nådde vi andtligen andra land, där vi
praktiserade oss fram öfver skörisen och fingo fast mark
under fötterna.
Nu ordnades tåget på vanligt sätt: främst gingo handt-
langarne med kontar och yxor, sedan kommo vi. H—m och
jag buro gevär, ty utflykten var beräknad att räcka omkring
en vecka, hvarùnder vi nog kunde behöfva litet färsk mat.
Den korpulente Sbg knogade svettig med staf i hand och
bildade "eftertruppen, som gifvet opponerade sig, om vi öfriga
ville taga ut stegen ordentligt. — Det var redan full vinter
här i obygden: skogsmarken var tjälad, myrarne frusna, små-
bäckarna fängslade af is. Dock hade det ännu kommit helt
obetydligt med snö, hvarför det gick förträffligt att vandra pä
den eljest rätt tröttande terrängen mellan Jupukkastranden
och Kaunisvaara by, hvarest en hel del myrar måste öfvergås.
Ett par ripor, vackra och hvita som snö, sköto vi visserligen
på vägen, men med undantag för några dubbeltrastar i en
grandunge varsnades eljest ingen fågel under dessa två mil
— om vintern är den ensliga Norrbottensskogen mer än van-
ligt tyst och öde! Och vintern kommer så bedröfligt snart
— ruskvädret och nattfrosterna börja här redan, då svalan
samt de små sångarne flytta, och sålunda tidigare än den
finske runan anger:
’’frost har gåsen under vingen,
snön i svanens fotspår följer."
Men när svan och gås komma ner från lappmarksträsken
och skocktals hålla till på älfvarnes gräsrika holmar och
stranduddar, där nybyggarne ifrigt lägga sig vinn om att
kunna fånga de präktiga fåglarna i snaror, slagjärn och
trampsaxar, då står vintern redan för dörren.
I Kaunisvaara bolagshemman tdlbragte vi kvällen under
gemytligt glam samt försågo oss här med litet torrt renkött

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 20 03:55:40 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/skogsfjall/0146.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free