- Project Runeberg -  På skogs- och fjällstigar : jaktskildringar från nordligaste Västerbotten och Lappland /
141

(1894) [MARC] Author: Hugo Samzelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SENHÖSTÄFVENTYR I VILDMARKEN. 141
till "kiisseli", som skulle komma att utgöra var värmande supé
vid stockelden i vildskogen. Riporna och ett par inköpta
tjädrar anrättades af åbons dotter, så att vi kunde få de kalla
fågelkropparna att gnaga på såsom sofvel till smörgåsen. Allt
detta stufvades jämte fläsk, grofsaltadt finnsmör och bröd in
i kontarna. Sedan passade vi förstås på att under natten
sofva ut riktigt grundligt under sotad ås — jag tick visser-
ligen, såsom varande yngst, ligga på golfvet, men där kan
man åtminstone sträcka ut sig hel och hållen samt njuta bättre
hvila än i en liten "’byrålåda" till säng, som kanske råkar
vara bebodd redan förut.
Följande morgon bröto vi upp i god tid och lämnade
Kaunisvaara by med dess förtjusande utsikt öfver de snöhöljda
Muonio- och Kölarifjällen, som nu tedde sig* i en rent under-
bart härlig belysning. Det bar raskt i väg nedför berget,
förbi Kaunisjärvi och ut på Tapulivuoma, som egentligen en-
dast är en bukt af den nästan två mil långa och flerstädes
milsbreda Kokovuoma — ja det är sannerligen en myr, som
räcker till, och jag hade ganska stor respekt för den, allt-
sedan jag vid ett tillfälle under sommaren hållit på atti dim-
migt väder ohjälpligt gå bort mig där! Xu togo vi emellertid
reda på och följde en vinterväg, hvilken ledde ner till ’’Kau-
nisjoki mynning", såsom det ställe kallas, där Areajoki och
Kaunisjoki sammanrinna, hvarefter vattendraget med bibe-
hållande af sist anförda namn faller ut i Muonio älf. I all-
mänhet bar myren förträffligt nu, och inga vidare svårigheter
yppade sig ur denna synpunkt under vår marsch. Här vid
sammanflödet började vår syneförrättning.
Själfva förslaget till flottbargörande af detta vatten var
så väl till kostnad som utförande utarbetadt af dåvarande
öfverjägmäståren i Norrbottens distrikt, F. V. Berg, hvilken
åren 1873 —1882 enligt förordnande verkställt undersökningar
i dylikt syfte i alla de vattendrag, hvilka utgöra flottleder för
kronoskogarne inom hela Norr- och Västerbottens län — för
att nu ej nämna äfven betydande delar af Västernorrlands och
Jämtlands län. Dessa förslag, hvilka för sitt upprättande natur-
ligtvis hafva kräft otalig’a mödor och umbäranden, omfatta
både nödiga byggnads- och rensningsarbeten i älfvarne eller
bäckarne samt föreligga i ett öfver fotshögt helarksmanuskript

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:15:05 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/skogsfjall/0147.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free