- Project Runeberg -  På skogs- och fjällstigar : jaktskildringar från nordligaste Västerbotten och Lappland /
146

(1894) [MARC] Author: Hugo Samzelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

146 r  SKOGS- OCH FJÄLLSTIGAR.
Nu kommo vi upp till kåtan i närheten af Kuusivuoma.
och bestämde oss för att öfvernatta här, enär den odrägligt
tidiga skymningen redan började falla på — det var för öfrigt
samma dragiga kåta detta, i hvilken jag "lungsur" sofvit några
timmar förra gången. Lehtiranta, som har ögon på skaft,
om också ej hela hufvudet, gick genast ner till forsen för att
titta på sina skäligen otrefliga stenhistorier, medan vi gjorde
i ordning en värmande brasa på härden inne i kojan. Om
några minuter kom mannen inrusande och bedyrade vid sin
själs salighet — hans vanliga kraftuttryck för minsta baga-
tell —, att han sett två enormt stora fiskar i en l,(,grubbau
med rundström alldeles invid forsänden. Samtidigt spände
han, såsom han brukade, ögonen i H—m och såg hjälplöst
spörjande ut. "Nå, så tag dem då, din f—n!" utbrast H. —
"inte kan jag hjälpa, att det finns fisk i älfven och att de
där gynnarne simma bort, om du inte rappar dig!" Lehti-
ranta gnodde ut, och om en stund hörde vi ett ganska hårdt
skott — — hvad i all världen kunde det väl vara? Våra
bössor stodo ju inne i kåtan! Alen e fter några ögonblick fingo
vi förklaring på äfventyret, ty då kom karlen och slängde en
stor gädda, som han höll i famnen, ner på golfvet framför
oss — jag måste medge, att vi verkligen blefvo fiata, ty hur
hade detta egentligen tillgått? Jo med tillhjälp af en dynamit-
patron, upplyste helt lugnt den segerstolte fångstmannen; han
hade tändt stubintråden och slängt ut patronen just på den
fläck, där han sett de båda väldiga fiskarna, af hvilken den
ene nu behagat öfverlämna sig i hans våld. Gräddan smakade
oss ypperligt till kvällsmålet, men vi höllo på att komma rent
osams, när det sedan (!) blef tal om, huruvida det där fångst-
sättet "strängt" taget, d. v. s. enligt gällande lag, var tillåtet
eller ej — todd}’n befanns emellertid vara en utmärkt freds-
mäklare nu liksom ofta tillförne.
Upp till älfvens källsjö, Lumijärvi, hade vi att dagen här-
på begifva oss för att titta på en stenkista vid Lmnijärveen-
saari, hvarefter förrättningen kunde anses afslutad för denna
gång, men ej för alltid, ty en kompletteringssyn var ovillkor-
ligen af nöden med anledning af alla anmärkta brister eller
felaktigheter, som borde afhjälpas, innan flottleden kunde an-
ses vara fullt nöjaktig. Sedan vi stökat undan det sista stället.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 20 03:55:40 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/skogsfjall/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free