- Project Runeberg -  På skogs- och fjällstigar : jaktskildringar från nordligaste Västerbotten och Lappland /
152

(1894) [MARC] Author: Hugo Samzelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

152 PÂ SKOGS- OCH FJÄLLSTIGAR.
gårdarne, klef man ju eljest genast ner sig till midjan i drif-
van, därest ej skaren råkade vara särdeles hård. Men med
skidorna tog man sig fram öfverallt: i skog, på fält, på myr
och träsk och älf. Nu funnos, om man afser från de vildaste
fjällbranterna, knappast några hinder under utflykterna, ty
snön med dess skare erbjöd idel bekväma allfarvägar äfven
öfver sådana marker, som under sommaren voro lika stiglösa
som omöjliga att befara. Och hvad den var sund och kropps-
öfvande, denna idrott, när snabba skidor rände fram öfver
rasslande, solglittrande skare eller den hvitblå snön på fjäll-
slätten och i barrskogen! Särskildt när man pröfvat skidorna
på jaktbanan och funnit sanningen af Kalevalahjälten Lem-
minkäinens utsago:
"’djur i skogen tör ej finnas,
springande på fyra fötter,
som man upp med dem ej hinner,
som man icke lätt kan fånga"
— då känner man rätt och kan ej undgå att erkänna det stora
värde, ett par goda skidor verkligen ega.
Nåväl, i slutet af februari bestämde jag1 mig en morgon
för att gå ut på ripjakt: hängde geväret öfver skuldran, grep
de båda rännstafvarne i vantklädda händer, klef i skidorna
och ströfvade så i väg öfver skogsbackarna — fågelhund
kunde dock ej medföras, ty hvarken jag eller någon annan
i kyrkbyn egde en dylik, och det var nästan lika bra det,
ty dessa djur slita här oerhördt illa om hösten och vintern;
jag glömmer aldrig en släthårig eng’elsk pointer, som jag en
midvinter såg i Koutokäino i norska Finmarken utan att
lyckas förmå den stackars hundens egare till att skjuta den I
Det var emellertid ett härligt väder under denna jaktdag, och
termometerns kvicksilfver stod ungefär på nollpunkten! Sol-
ljuset skimrade öfver snöhöljda vidder och bröts mot skarens
kristalliniska frost i spektrums alla färger, granarna kastade
sin breda slagskugga öfver marken, de aflöfvade björkarna
åstadkommo ett trolskt fladdrande laterna-magicaspel på drif-
van, och videsnårens vinterglesa häckar aftecknade sina kon-
turer som ett underlig’t nätverk, hvari man liksom i sagan
samtidigt kunde varit både "oklädd och dock, ej naken".
Föret var lagom "skarpt" — det gick också ypperligt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:15:05 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/skogsfjall/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free