- Project Runeberg -  På skogs- och fjällstigar : jaktskildringar från nordligaste Västerbotten och Lappland /
164

(1894) [MARC] Author: Hugo Samzelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

164 PÅ SKOGS- OCH FJÄLLSTIGAR.
ruggade här också — tills de i medlet af september slogo
sig i hop i stora flockar och flögo ut till Torneälfven för
att sedermera flytta sin kos.
Dessa upplysningar, på hvars trovärdighet jag ej behöfde
tvifla, föranledde mig emellertid att påbjuda en stunds rast,
hvarunder jag ville gå fram till de närmaste träsken för att
där spana efter några gäss. En af manskapet, den vige och
förslagne Levi Töyrä, tog jag med mig.
Uen första lilla tjärnen, vi koinmo till, tycktes vara
obebodd — jo pytt var den också: där sköt ju en kull krick-
änder fram ur en vassdunge och lyfte med ett käckt och
trefligt plaskande. Pang, pang, en fågel föll för hvardera
pipan. Det var visserligen ej gäss men matnyttigt vildt
ändå! Nu nådde vi en ganska stor tjärn, ögonskenligen all-
deles blottad på fågel. Levi trodde dock, att här verkligen
funnits gäss — fotspår och fjäder syntes litet hvarstans —,
men att dessa gifvit sig på flykten vid smällarna: de brukade
gå upp i land samt springa och gömma sig i buskarna, när
fara syntes vara på färde, meddelade han. I hvilket fall
som helst vore det svårt att komma åt dem på dagen, då de
mestadels lågo dolda på det torra — hade jag bara lust,
skulle han emellertid gärna följa med mig ut i skogen under
natten, då gässen brukade komma ner till träsken för att äta
gräs. Han höll före, att det var en ren tillfällighet, att vi
nyss fått se några gäss och lyckats skjuta en af kullen. Nej,
det var månsken nu om nätterna, och bättre jaktväder pä
gås kunde inte gifvas, det sade han sig veta af gammalt.
Jag svarade hvarken ja eller nej på hans framställning
men bad honom att gå längs ena stranden af tjärnen för att
möta mig här, där jag tänkte dölja mig, om några gäss skulle
synas till. Så skedde ock, Levi gick rundt det vida vattnet
men såg inte till ett lif — ett dumt påhitt, menade han. Vid
nästa tjärn, som var betydligt mindre och alldeles omkransad
af täta gräsruggar, kunde vi heller ej upptäcka någon fågel.
Nej, natten var bäst, det höll Levi strängt på! Bäst vi där
gingo och småpratade, råkade emellertid finnen att snubbla
och falla öfver en sälgrot, hvarunder pjäksans uppåtsträfvande
näsa trasslat in sig i några tågor. Vid det buller, som liäraf
uppkom, lyfte en gås med tung-a vingslag ur starren ett stycke

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 20 03:55:40 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/skogsfjall/0170.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free