- Project Runeberg -  På skogs- och fjällstigar : jaktskildringar från nordligaste Västerbotten och Lappland /
182

(1894) [MARC] Author: Hugo Samzelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

182 P Â S K O G S - O C H F J Ä L L S T I G A R .
kacklade och fiere arter vadarefåglar nyligen lag’t ägg’ på tuf-
vorna — vid gluttsnäppans trefliga rede fäste jag mig sär-
skildt. Denna myr, längre fram kallad Ruotasjänkkä, var
genomskuren af fiere bäckar, dem vi vadade öfver i forsarne.
Härpå nådde vi fram till Sierkajoki, ett biflöde till Vuotnajoki
och Kaliksälfven. Denna ström rinner, ehuru ganska smal,
fram med mycket vatten och så stark lutning, att den danar
oupphörliga fall. Just på ett dylikt ställe, där tvenne klippor
sköto ut i vattnet midt emot hvarandra, skulle vi gå öfver,
och den angelägenheten fick ordnas på vanligt ödemarksvis:
med yxan fällde vi några långa björkstammar, grepo fast om
stafven och slingrade oss sedan öfver till andra land. Man
fick emellertid bevara kallblodigheten och sinnesnärvaron samt
skärpa vaksamheten under denna farliga passage, ty den gun-
gande spången var lagd alldeles ofvan själfva fallhufvudet,
hvadan strax invid oss vattnet dånande och skummande ka-
stade sig ner utför branterna. Tsjappes, stackars vännen,
höll en långvarig, klagande monolog, innan han vågade sig*
öfver! Längs stränderna växte ymnigt Salix lanata, hvilken
ut öfver vågorna sträckte sina nakna grenarmar, här och där
omlindade med hängande trasor af tofvade rottågor, som ström-
men fört med sig. De guldglänsande hängena på denna fjäll-
pil höllo just nu på att utveckla sig.
På andra sidan af Sierkajoki mötte åter en myr. Denna
höll öfver en fjärdingsväg i läng*d, var mycket blöt och
genomrunnen af ett litet bivatten till Kaliksälfven. Bäst vi
gingo här och plaskade i snösörjan, fìngo vi syn på en präk-
tig kungsörn, som kom flygande från Sierkavaara och seglade
fram öfver våra hufvuden — dock så pass högt upp i luften,,
att jag ej kunde få tillfälle att hälsa den med ett skott.
Tsjappes borde eljest varit ett lämpligt lockbete, men örnen
tyckte måhända, att hunden såg alltför lurfvig ut. Och så
hade han väl tillgång på färskmat annanstädes.
När vi knogat öfver den mer än trista myren, kommo vi
upp på Haukikåbbo, där ett riktigt moränland vidtog* med
höga åsar och djupa dalraviner. Härifrån nådde vi öfver ännu
en myr förbi Haukijärvi fram till Haukivaara, hvarifrån vi
kunde se Kaalasluspa, dagsmarschens slutmål, ligga ej sä
långt aflägset — vi voro också rätt glada häröfver, ty det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 20 03:55:40 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/skogsfjall/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free