Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I skogspension
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
Suse lyssnade, ty sådana ord voro henne fullkomligt
nya-
Klockringningen slutade; • sakta gledo tonvågorna bort
över den lilla byn, som låg där så fridfullt i skymningen.
På nedre botten lågo matrummet, förmaket och
kyrkoherdens arbetsrum, som vette utåt trädgården. En svängd
trappa förde upp till andra våningen och här voro
sovrummen belägna. Vid korridorens slut låg Suses lilla rike.
Annemarie kom springande uppför trappan och såg just,
hur Suse full av förvåning blev stående på tröskeln. Suse
tittade in i rummet och fann det så vackert som i ett
sagoland.
Ett rosafärgat litet rum med en skär ampel i taket.
Det ena fönstret var tillslutet, genom det andra såg man
byn framför sig. Sängomhängena, soffan och de bägge
stolarna, allt hade samma skära färg. På bordet stod en
skål med grankvistar och även bakom spegeln voro några
grenar instuckna. I fönsterkarmen stodo blommande växter.
»Ack, så vackert», sade Suse alltjämt. Hon tyckte det
var som en förtrollning. Här, där hon inte alis väntat
sig något glädjande, fann hon ett flickrum så förtjusande
att ingen av hennes väninnor hade något sådant, inte en
gång den förnäma Lisi.
Faster Therese hälsade Suse än en gång välkommen och
slöt det henne anförtrodda barnet i sina armar. Sedan
gick hon för att ställa i ordning kvällsvarden och
överlämnade de bägge flickorna åt varandra.
Annemarie, som redan tagit av sig hatt och kappa,
hjälpte sin kusin på bästa sätt. Hon öppnade klädskåpet,
hängde in Suses kappa, stängde fönstret och lade några
vedträd från den prydliga vedkorgen in i kakelugnen.
»Jo, ser du, Suse, vi som bo här uppe i bergen måste
fortfarande elda», sade Annemarie. Suse nickade. Hon
var förtjust över sin vackra kusin, ty hur annorlunda var
inte denna mot vad hon hade tänkt sig. Den grå
kläd-ningen var så elegant, håret var så prydligt ordnat och
hela hennes uppträdande var så älskligt och på samma
gång så säkert, att man knappast kunde finna något sådant
i själva storstaden.
Suse kunde inte låta bli, hon omfamnade plötsligt Änne-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
