Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I skogspension
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
73
förvånad över villans prakt. Här var det ju mycket
elegantare än hos Tliümens. Det skulle Lisi se; då finge hon
allt andra tankar om byn. Rummen lågo i en lång rad
endast skiljda från varandra genom draperier, överallt
dyrbara möbler och mattor. Suse kunde inte se sig mätt.
Nu kom den unga frun själv i vit ylleklädning. Hon
såg så förtjusande ut, att Suse för ögonblicket glömde, att
hon var i Frauenfeld och inte i en storstad. På ett bord
i närheten såg Suse några av de nyaste veckotidningarna.
Hon skyndade dit och bläddrade i dem. »Kom se’n och
säg», tänkte hon, »att de inte följa med sin tid här! De
ha ju allting!» Då kom fru Wehners lille sjuårige son
och stack förtroligt sin hand i hennes. Han drog henne
med sig och Suse fick beundra den lille »prinsens»
leksaker. Även Johny talade engelska. Hans mamma ville
att han från tidigaste år skulle lära sig bägge språken och
om möjligt även ett tredje.
Jungfrun anmälde att kaffet var serverat och fru Wehner
förde sina gäster till matsalen. Suse såg förvånad på det
med silver och fint porslin dukade bordet. Johny drog
upp gramophonen och man hörde tonerna av en vals.
Genom det öppna fönstret såg man ut i den välvårdade
trädgården. I glad stämning sutto de fyra tillsammans;
Suse berättade för fru Wehner om skoltiden, om teatern
och om sina väninnor. Hur förvånad blev hon inte, då
hon fick höra att fru Wehner varit ett år i samma pension
som Lisi nu var. Suse bad henne berätta något därifrån,
men hon fick anstränga sig för att kunna förstå allting,
ty fru Wehner talade engelska. Under tiden höllo
Annemarie och Johny på med att spänna för en öl vagn; sedan
lastades faten på och gossen jublade av förtjusning.
Efter kaffet gjordes en promenad i trädgården och Suse
besåg även vagnslidret, där präktiga vagnar och slädar
funnos.
Annemarie och fru Wehner bestämde en dag, då de
åter skulle börja med sina engelska eftermiddagar.
Nu togo de unga flickorna adjö, ty eftermiddagen led
mot sitt slut. Fru Wehner hängde en mjuk, indisk sjal
över axlarna och följde dem ett stycke på vägen; Johny
hoppade bredvid sin mamma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
