- Project Runeberg -  I skogspensionen /
93

(1921) [MARC] Author: Else Hofmann Translator: Ingrid Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I skogspension

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

93

De sögo upp det formligen. Suse hade föresatt sig att
vattna en lång rad med vinbärsbuskar.

»Varje buske får en hel kanna.»

»Hos oss finns det redan mogna vinbär», anmärkte
Käthe.

»Ja, här kommer allting fyra till sex veckor senare?»
förklarade Suse. »Du får vara med om att se allt mogna.
Då skola vi baka härliga kakor.»

»Du också?» frågade Käthe förvånad.

»Naturligtvis. Om söndag lagar jag maten. Du skall
få se, vad jag kan!»

Käthe var lycklig. Och det for igenom hennes
snusförnuftiga lilla huvud, hur snällt det varit av den gode
guden, att han låtit Suse komma hit. Hon såg också så
god ut, hade så röda runda kinder, så glänsande ögon.
Och så rask och flitig hon var! Outtröttlig knogade hon
på kannan.

Annemarie var i grönsaksträdgården. Käthe hade sett
mycket litet av den. Hon gick fram till kusinen och lät
henne förklara, vad det fanns på de olika landen.

»Ser du, det här skall bli kålrabi, de äro snart färdiga!
Det här är rädisor. Dra upp en! Så fin och stor! Om
söndag äta vi de första till kvällsmat. Här är salat och
det där persilja.»

»Det här också», sade stadsbarnet.

»O, nej, det är morötter», sade Annemarie skrattande,
»och detta selleri. Ärterna äro långt komna och vi ha
redan ätit sockerärter. De smaka utmärkt. Detta blir
pumpa, som vi sylta i höst. Allt trivs ju inte så bra här
uppe. Men om man ofta gödslar ordentligt, vattnar
rikligt och så låter den värmande solen göra sitt, får man
dock rätt mycket. Och vi äro dubbelt tacksamma, när
vi inte få allt för intet besvär. — Sluta nu med att vattna!
Du är inte van ännu.»

Och Annemarie tog kannan ifrån henne.

»Men jag vill så gärna hjälpa till med något.»

»Tag då den här tallriken och kökskniven och skär av
fem fina saladstånd, men tätt intill marken. Och skär
dig inte i fingrarna!»

Käthe utförde det lilla uppdraget till belåtenhet och bar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:15:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skogspen/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free