Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I skogspension
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
107
»Du prosaiska varelse!» sade Luh, men kysste därvid
sin väninna hjärtligt.
Annemarie tog godnatt av flickorna i förstugan. Suse
och Käthe följde de andra två in i deras rum. Käthe
och Muh lutade sig ut genom fönstret. Det var sagolikt
vackert. Månen svävade så gul i det avlägsna fjärran,
stjärnorna tändes och från skogarna kom ett svagt
prasslande, skogen andades. Byn låg tyst och stilla.
»Å, vad det är vackert», sade Muh. —
Följande morgon gick det muntert till vid kaffebordet
under linden.
Pensionen samlades klockan tio. Man hade planerat en
utflykt till en gästgivargård uppe i bergen, vid middagstid
skulle man vara tillbaka för att på eftermiddagen gå på
konserten. Maud och Jessy kunde inte i nog starka ord
uttrycka sin förtjusning med Wehners. Efter konserten
hade fru Wehner inbjudit hela pensionen och alla i
prästgården att dricka persikabål i hennes trädgård.
»Här är det riktiga paradiset», sade Maud förnöjt.
Konsertsalen var till trängsel fylld. Från kringliggande
byar hade »de bättre» familjerna infunnit sig; det var ju
frågan om ett välgörande ändamål. Under den stora
pausen bjödo flickorna omkring kaffe och kakor mot kontant
betalning. Prestationerna, särskilt tablån och Käthes spel,
mottogos med jubel av den hänryckta publiken. Kort
och gott; det var en storartad succés!
Efter konserten promenerade de inbjudna över till
Wehners villa. Sommarnatten sänkte sig sakta. Hur
förvånade blevo de ej, då de funno trädgården sagolikt
ekla-rerad. Överallt hängde kulörta lyktor, till och med i
träden, där de lyste fram ur det mörka lövverket som väldiga
fantastiska frukter. En grammofon, vars ägare John var,
stod i ett hörn av verandan. En smäktande vals tog emot
gästerna. Fru Wehner hade skyndat i förväg för att
kunna taga emot sina gäster vid trädgårdsgrinden. Alla
svärmade kring den förtjusande frun i eldröd klädning,
som nu gav sin brutna tyska till bästa. Roligast var det.
när lion ropade på sin John för att han skulle tjäna
henne som tolk.
Snart sutto alla belåtna på verandan. Persikabålen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
