- Project Runeberg -  I skogspensionen /
108

(1921) [MARC] Author: Else Hofmann Translator: Ingrid Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I skogspension

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

108

och den i hast bakade tårtan vunno allas gillande. Man
sjöng, pratade och dansade på gräsmattan. Två och två
vandrade de unga flickorna omkring i trädgården, under
det att Wehners och kyrkoherdens stannat kvar på
terrassen. Till dem hade också fru Silt, en högt bildad dam,
sällat sig.

Käthe och Suse gingo arm i arm, de voro så glada, så
lyckliga. —

Fru Wehner presentade alla var sin papperslykta för
hemvägen. Det tyckte flickorna var så roligt.

»Precis som lysmaskar», sade Annemarie, som gick
emellan sina kusiner.

Suse och Käthe kommo överens med fru Silt, att de
följande morgon skulle få följa flickorna ett stycke på väg.
Och så blev det. Genom den morgonfriska skogen
vandrade den unga skaran, sakta sjungande »Där vandrar tyst,
på sitt eget vis, vår Herre genom skogen.»

I en timmes tid gingo systrarna med, och sedan tog
man ett rörande avsked av varandra. Man måste träffas
igen, här eller någon annanstans. Och några lovade att
hälsa på Käthe i Leipzig.

När flickorna försvunnit bakom en krök av vägen, slogo
sig Suse och Käthe till ro på en bänk, som stod i en
glänta. Runt omkring hade man huggit ned alla träd
och på så sätt hade man en vidsträckt utsikt över bergen.
Solen sände ned brännande strålar och från barrträden
utströmmade en uppfriskande kåddoft. Suse och Käthe
sutto tysta och beundrade utsikten. De njöto av
stillheten, den balsamiska doften, och Käthe tänkte
medlidsamt på de tusende, som måste stanna kvar i de stora
städerna och försmäkta i sina kvava boningar.

De började så prata om gårdagen. Nettobehållningen
av konserten översteg trehundra mark. Farbror skulle i
dag gå till fru Kern och delgiva henne sin plan. En
gammal mormor bodde också i den lilla stugan. I hennes
vård skulle barnen lämnas under den tid modern var borta.
Käthe bad Suse skriva längre fram och tala om hur saken
gestaltat sig.

Dagarna flögo i väg. Käthes kinder hade blivit röda,
hennes glada väsen hade vunnit allas hjärtan. I sällskap

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:15:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skogspen/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free