Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I skogspension
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
du, Suse, du har verkligen förändrat dig till din fördel.
Jag skulle kunna svärma för dig, om du inte vore min
syster. Så lustigt — varför svärmar man bara för
främmande? Min harpa har kommit men är inte uppackad.
Annemarie har gjort ditt rum så förtjusande, överallt
blommor, porträtt och böcker. Skriv riktigt ofta till mig.
Jag längtar nämligen en liten smula efter dig. Det
kommer alldeles av sig självt, vet du.
Pappa och mamma äro så glada — det ha de för resten
varit hela tiden — att du inte är i Zürich. I morgon
ha vi första timmen kristendom, och jag måste förbereda
mig. Om vi också inte skulle plugga på lovet, så få vi
i alla fall inte glömma bort allting. — Mizzi Schrabbs har
varit vid Nordsjökusten. Lucie påstod, att Mizzi i
hemlighet packat med sig massor av stenar, snäckor och
påsar med havssand, så att den stackars pappa Schrabbs
måste betala övervikt mycket mer än vid bortresan.
Anna Mertens ■— ja det måste jag också tala om —
var hos släktingar tillsammans med sin bror Max. Men
hon förargade sig så på Max, som naturligtvis alltid ville
befalla över henne. Sådana äro ju alla pojkar! Och
alldenstund Änne hade returbiljett, så reste hon efter fem
dagar i hemlighet därifrån hem till Leipzig. Hennes
mamma blev naturligtvis paff! Men nu, farväl, rara, rara
Suse. Skriv riktigt snart om allting I Hälsa farbror, faster,
Wehners och allesamman!
Din Käthe.»
Veckorna försvunno. Långa utförliga brev flögo mellan
Leipzig och Frauenfeld. Käthe gladde sig redan åt
julferierna.
Fru Kern hade rest till Eisenach. Suse såg dagligen
till barnen och fyllde troget de plikter Annemarie ålagt
henne. Och hon fann en stor tillfredsställelse däri. Hon
hade förut aldrig trott att det var så härligt att arbeta.
Vad uträttade inte Suse, trots det att dagarna blevo
kortare och kortare!
Hon turade om med fastern att koka maten, syltade,
lade in frukten i källaren och på vinden. Hon hjälpte
till överallt. Ibland var det frågan om att hänga kläder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
