- Project Runeberg -  I skogspensionen /
131

(1921) [MARC] Author: Else Hofmann Translator: Ingrid Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I skogspension

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

131

stodo här och spridde sin härliga doft. Lisi måste
berätta om Zürich och då fru Wehner också varit där,
fanns det många anknytningspunkter. Fru Wehner tyckte
om den unga flickan, och hon visste, att Lisi bara kunde
vinna på att vara under Suses inflytande. Man talade
franska och engelska, och Lisi var hemmastadd i bägge
språken. Och med John var hon redan god vän! Hon
låg på knä bredvid honom och förstod utmärkt att gå
med på hans skämt och lustigheter. Lisis fina, älskvärda
sätt tilltalade fru Wehner mycket, och hon var mycket
stolt över att ha engagerat Lisi. Herr Wehner kom
också in några ögonblick och hälsade på den blivande
familjemedlemmen. Ömsesidig sympati härskade redan.
Fru Wehner tog Lisi med upp på hennes blivande rum,
som hade en vacker utbyggnad och som gjorde ett
angenämt intryck på den bortskämda Lisi.

Framåt kvällen togo flickorna avsked. Lisi sade, att
det svåraste, början, vilken hon varit så rädd för, låg
nu bakom henne. Hon var så lycklig över att ha funnit
reda på denna lilla plats. Vad skulle det blivit av henne?
Skulle hon ha legat de stackars föräldrarna till last?
Skulle hon ha kommit ut bland vilt främmande
människor, som kanske voro hårdhjärtade. Här i den avlägsna
skogsbyn fann hon, vad hon kanske aldrig funnit någon
annanstans.

En sten hade fallit från Suses bröst. Hon hade varit
så orolig för Lisis framtid. Nu var hon lugn.

De sista dagarna, som Lisi tillbringade i prästgården,
förflöto lugnt och stilla. Från Lisis föräldrar hade
kommit lugnande underrättelser. Vid sammanstörtningen hade
de räddat så mycket, att de kunde leva sorglöst om också
mycket enkelt. Att det var så bra sörjt för deras Lisi
föreföll dem som ett under. Det fruktansvärda öde, som
drabbat dessa stolta människor, hade gjort dem små och
ödmjuka.

De. båda flickorna sutto i Suses rum och sydde. Fru
Volland hade åtagit sig Lisis garderob. Allt söndrigt
lagades. Suse sydde i nya band och knappar och Lisi
stoppade handskar och strumpor. Denna flit gjorde
henne gott.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:15:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skogspen/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free