Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skogen susar - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
89
som vore han lefvande, och på bådas bröst
syntes blod |J— — –––––
•— Nå, hur gick det med de andre?, frågade
jag, märkande att gubben lät hufvudet sjunka
och tystnade.
• — Hä! Det gick just så som Opanas sagt,
själf lefde han länge i skogen och ströfvade
omkring jemte kamraterna på de stora vägarne
och vid panernas gårdar. Ett sådant öde var
honom från födseln bestämdt; hans förfäder
röfvade och plundrade, och sådan blef äfven
hans lott. Han kom ofta nog till oss här i
stugan, men ändå oftare, när Roman icke var hemma.
Det hände att han kom, satt och sjöng en visa
samt spelade på banduran. Och då han hade
de andre stallbröderna med sig, togo Oksana
och Roman alltid emot dem. Hä, för att säga
sanningen, kunde det ej gå för sig så utan synd.
Snart komma Maksim och Zackar ur skogen
— titta på dem litet; jag skall ingenting säga
åt dem, men den, som sett Roman och Opanas,
skall genast märka, hvilken af dem den ene
eller den andre af dessa är lik, och det ändå icke
i första utan i andra slägtledet... Ser du, sådana
saker har händt under min tid i den här skogen.
Men suset tilltager starkt... det blir storm!...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
