Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I dåligt sällskap - II. Problematiska naturer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
förskräcklige generalen under dylika ögonblick
förvandlades till ett hjelplöst barn, och inånga
skyndade då att hämnas de oförrätter, de lidit.
De slogo, spottade och kastade smuts på
honom, och han å sin sida icke ens försökte att
fly undan skymfen. Han tjöt endast af alla
krafter, och tårarna föllo som hagel från hans ögon
ned på de bedröfligt hängande mustascherna.
Den stackarn vände sig till alla menniskor med
bön, att man skulle döda honom, anförande som
skäl till sin önskan den omständigheten, att han
i alla fall skulle komma att dö »som en hund
bakom planket». När de började draga sig
tillbaka, undergingo hans drag ocli stämma en
förändring, som kommo hans värsta
motståndare att hastigare aflägsna sig, för att icke
behöfva skåda detta ansigte, icke höra stämman
af en menniska, som åter för en tid kom till
medvetande af sin förskräckliga belägenhet.
Generalen inträdde då i ett annat skede; lian
blef förfärlig, ögonen brunno feberaktigt,
kinderna hängde slappt ned, och de korta håren
på hufvudet reste sig på ände. Han föll i ekstas.
Han rätade på sig,* slog sig för bröstet, och
begaf sig med högtidlig min af för att på gatorna
med hög röst för alla förkunna: »Jag går . . .
som Jeremias att anklaga de orättfärdige!» Detta
var signalen till ett efterlängtadt intressant skå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
