Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I dåligt sällskap - III. Min far och jag - IV. Jag förvärfvar mig en ny bekantskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
dyster tanke. Jag ville nödvändigt genomsöka
det helt och hållet för att öfvertyga mig om
att ingenting utom dam var att finna därinne.
Men som det för en ensam person föll sig
obekvämt och tillika kusligt att företaga en dylik
exkursion, värfvade jag på gatorna ett litet
detachement, bestående af tre vildhjärnor, som
lockats till företaget förmedelst löfte om bullar
samt äpplen ur vår trädgård.
IV.
Jag förvärfvar mig en ny bekantskap.
Vi begåfvo oss af på vår utflykt efter
middagen och började, sedan vi framkommit till
berget, stiga upp för de leriga branterna, hvilka
på sina ställen voro urhålkade af dels spaden,
dels vårbäckarne. Jordrasen hade aftäckt
bergets sidor, och här och där såg man ur leran
hvita, halfmultnade benknotor sticka fram i
dagen. På ett ställe syntes en likkistas
murk-nade hörn, och på ett annat grinade en
dödskalle mot oss och fäste på oss sina svarta,
håliga ögon. Efter att hafva hjälpt hvarandra vid
klättrandet nådde vi ändtligen kullens topp.
Solen var i nedgående. Hennes sneda strålar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
