Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I dåligt sällskap - IV. Jag förvärfvar mig en ny bekantskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
127
intill honom och fäste på mig en undrande,
skrämd blick.
Detta bestämde sakens utgång. Det var
fullkomligt tydligt, att i en dylik belägenhet
kunde pojken icke slåss, och jag å min sida
var naturligtvis allt för ädelmodig att draga
fördel af hans obekväma ställning.
- Hvad heter du?, frågade han, strykande
flickans blonda hår.
— Wasja — och hvad är du för en?
- Walek heter jag ... Jag känner igen dig:
du bor i trädgården vid dammen. Hos er finns
det stora äpplen.
— Ja, det är sannt! — vi ha goda
äpplen..,. Vill du ha?
Härpå tog jag upp två stycken, bestämda
till betalning åt min så skamligt flyktade armé.
Ett gaf jag Walek och det andra räckte jag
åt flickan. Men hon dolde ansiktet, och tryckte
sig mot Walek.
— Hon är rädd, sade denne och gaf själf
flickan äpplet.
- Hvarför klättrade du hit ned? — Har
jag nå’nsin klättrat in i er trädgård?, tillade
han sedan.
- Nej, men hvarför inte? Kom bara! Jag
skall blifva mycket glad, svarade jag
god-hjärtadt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
