Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I dåligt sällskap - V. Bekantskapen fortsättes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
- Och domaren, hvad sade han?
— Far min sade åt honom: »Packa er i
väg ut från mig!»
— Nå, där ser du ju själf! Och Tiburzij
säger, att han icke är rädd för att jaga bort en
rik; men när den gamla Iwanicka kom till
honom, stödd på kryckor, befallde han att man
skulle sätta fram en stol åt henne. Ja, sådan
är han! Till och med Turkewitsch ställer
aldrig till något spektakel utanför hans fönster.
Så förhöll det sig verkligen. På sina
omvändelseexkursioner tiger Turkewitsch alltid, då
han går förbi våra fönster, och ibland tager
han till och med mössan af sig.
Allt detta gaf mig emellertid något att
fundera på. Walek visade mig min far från en
sida, från hvilken det aldrig hade fallit mig in
att betrakta honom. Waleks ord anslogo den
sonliga stolthetens sträng i mitt bröst; det var
mig angenämt att höra lof talen öfver min far
uttalade i Tiburzijs namn, hans, som »visste
allt». Men de kommo äfven en tonsträng af
kärlek att darra i mitt hjärta, en kärlek,
blandad med det bittra medvetandet, att denne
man aldrig skulle komma att älska mig så,
som Tiburzij älskade sina barn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
