Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I dåligt sällskap - VI. Bland gråa stenar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182
öppning i jorden samt gräfda trappsteg, som
ledde ned från den.
Walek begaf sig af dit ned och inbjöd mig
att följa sig; efter några sekunder befunno vi
oss i underjordens mörker.
Ledande mig vid handen förde Walek mig
längs efter en smal, fuktig gång, och efter en
tvär vändning till höger kommo vi in i en
rymlig källare.
Jag stannade vid ingången, slagen af den för
mig ovanliga syn, som här mötte mig. Två
solstrålar föllo uppifrån hit ned, och utbredde sig i
strimmor på källarens mörka fond. Detta ljus
insläpptes genom två fönster: det ena det, som
jag sett på grifthvalfvets golf; det andra längre
bort, antagligen inrättadt på samma sätt.
Sol-strålarne trängde emellertid icke rakt hitned
utan återstudsade först från den gamla griftens
vägg. De utbredde sig i den fuktiga
källarluften, träffade golfvets stenhällar, reflekterades
åter från dessa och uppfylde så hela källaren
med ett matt återsken. Väggarna voro också
af sten. Stora, breda, massiva pelare reste sig
från golfvet och utsände åt alla håll sina
sten-bågar och slutade upptill med ett hvalf. På
en solljus fläck på golfvet sutto två figurer.
Den ena var den gamle professorn, med
ned-lutadt hufvud, som mumlade något för sig själf,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
