Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I dåligt sällskap - VII. Tiburzij uppträder på scenen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144
— Jag skall icke säga det åt någon . ..
jag... får jag komma igen hit?
— Kom... sub conditione... Men det
är sant, du är ännu dum och förstår icke latin.
Jag har redan underrättat dig angående
skinkan. Lägg den väl på minnet. Han släppte
mig lös, och sträckte därefter, trött som han
var, ut sig på den långa bänk, som stod
utmed väggen.
— Tag fram ur den där, sade han åt Walek,
pekande på den stora korg, som han vid sin
ankomst ställt ifrån sig vid ingången. — I dag
komma vi att koka vår middag.
Det var icke mera samme man, som för
en minut sedan skrämt mig med sina rullande
ögon, icke den gyckelmakare, som roade sin
publik för en almosa. Nu var det familjens
hufvud, som återkommit från arbetet, som gjorde
sina anordningar och gaf befallningar åt sitt folk.
Han föreföll alldeles förbi af trötthet;
kläder och ansikte voro våta af regnet, håret satt
fastklibbadt vid pannan och bela hans varelse
bar prägeln af en djup utmattning. Det var
första gången jag såg ett dylikt ansiktsuttryck
hos den glade krogtalaren, samma blick som
hos den utarbetade aktören, när han hvilar ut
sig bakom kulissen efter en svår rol], som han
blifvit tvingad att spela. Detta var ytterligare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
