Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I dåligt sällskap - VII. Tiburzij uppträder på scenen - VIII. Hösten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160
jag på något vis aflägga en bekännelse utan
att angifva mina vänner för honom? Jag
darrade vid tanken på att han från något håll
skulle erfara min bekantskap med det »dåliga
sällskapet», men att bedraga detta sällskap, att
öfvergifva Walek och Marusja, därtill var jag
icke i stånd. Det gälde väl här vid lag för mig
något slags principfråga. Om jag bedrog dem,
om jag bröt mitt gifna ord, skulle jag helt
säkert vid mitt sammanträffande med dem af
blygsel ej kunna upplyfta ögonen.
VIII.
Hösten.
Hösten nalkades. På fältet bärgade man
skörden. Bladen började redan gulna.
Samtidigt började äfven vår Marusja att blifva
krass-lig. Hon klagade just icke öfver något, hon
bara magrade; det lilla ansiktet blef allt
blekare och de svarta ringarne kring ögonen allt
större. Hon förmådde endast med möda höja
ögonlocken. Numera kunde jag komma till
berget utan att vara orolig öfver att dess in.
byggare voro hemma. Jag hade fullkomligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
