Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I dåligt sällskap - VIII. Hösten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
167
och jag hade en aning om, hvad komma skulle.
Jag förstod, att det af mig åhörda samtalet
hade afseende på mina vänner och måhända
äfven på mig själf.
Tiburzij, för hvilken jag omtalade saken,
gjorde en förfärlig grimas.
— Uff, min lille, det var en oangenäm
nyhet! Ack den fördömde gamle räfven!
. — Min far jagade bort honom, anmärkte
jag som en tröst.
— Din far, min gosse, är den bäste af alle
domare, att börja med Salomo... Emellertid,
vet du, hvad curriculum vitæ är? Naturligtvis
vet du det ej. Men en tjensteförteckning, vet
du hvad det är? Nå, ser du, curriculum vitæ
det är just den menniskas tjensteförteckning,
som icke tjenstgör vid kretsdomstolen, och om
nu den gamla hornugglan har lyckats nosa upp
och är i stånd att tillställa din far min
förteckning — då, aj, aj, aj, vid Guds moder!
— Jag skulle icke vilja falla i klorna på
domaren.
–Är han elak då?, frågade jag, erinrande
mig Waleks beröm.
— Nej, nej, min gosse! Bevara dig Gud
för att tro något sådant om din far! — Din
far har hjärta. Det kan ju hända, att han redan
nu vet allt, hvad Janusch ville berätta för ho-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
