Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ur 1600-talets skollif i Östergötland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mer än två fall. År 1669 uppkallades rector scholæ magister Sveno
Sethelius och tillfrågades, om han ville antaga lectionem physsecam
et logicam med den condition, att han tager företrädaren salig
magister Nicolai Johannis Wallerii änka till hustru. Han gjorde förstone
allehanda undanflykter, men slutligen gaf han efter och fick
platsen. Han blef sedermera kyrkoherde i Vreta kloster, och då han
där snart afled, blev hans änka för andra gången konserverad
genom hans efterträdare både som lektor och kyrkoherde.
En annan gång råkade Constistorium i stort bryderi genom
konungens inblandning i en lektorstillsättning. En magister Olaus
Wång hade skaffat sig Karl XI:s promaterial till ett lektorat i
Linköping, till hvilket domkapitlet redan utsett en magisier M. Phoenix.
Det var lektionen i historia. Phoenix framhöll inför kapitlet sitt
företräde och yrkade att Wång skulle få vänta till nästa ledighet, men
härom ville consistorium ej i dennes frånvaro besluta. Till sist
lovade dock Phoenix att ge vika för den af konungen önskade, om
blott ej någon annan nästa gång blefve honom föredragen, hvilket
kapitlet försäkrade honom. Emellertid blef kort därefter äfven det
grekiska lektoratet ledigt. När Wång infann sig i Linköping, ville
han ha det historiska lektoratet och ansåg sig på grund af
konungens promaterial ha rätt att välja, men Phoenix framställde samma
anspråk på grund af större meriter. I detta bryderi såg
domkapitlet ej annan utväg än att avgöra saken genom lottning. Wång
vann och medtäflaren fick nöja sig med det grekiska lektoratet.
I ett kungligt bref den 20 jan. 1728 bestämdes att teologerna
skulle hafva i lön hvardera 160 tunnor kronotiondespannmål af
vissa kyrkohärbärgen, historikern 150 tunnor, logicus 90, rhetorn, d. v. s.
latinaren, 80 och mathematicus 70 tunnor. Dessutom hade de tre
första prebende pastorat och de öfriga prebendehemman. Olikheten
i löneförmånerna medförde den redan omtalade rangordningen
mellan lektoraten och vanan att vid s. k. öppningar söka
uppflyttning till bättre aflönad plats. Vissa jämkningar i lönerna
förekommo visserligen till de lägre aflönade lektorernas förmån, men
skilnaden i villkor bestod till dess drottning Kristina i sin stat af 1652
bestämde hvarje lektorslön till 120 tunnor, men olikheten i löner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
