Ur 1600-talets skollif i Östergötland / 18 (1929) Author: Karl Vilhelm Beckman - Tema: Östergötland Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ur 1600-talets skollif i Östergötland

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en konrektor befordrades till rektor eller kyrkoherde, kunde en
kollega rycka upp till konrektor, därefter till rektor, så till lektor
och därefter vara säker på ett godt pastorat, men han kunde ock,
om han ej stod ut med att vänta så länge, tidigare få pastorat
om ock ej af allra bästa sorten.

Linköpings läroverk 1864—1915.

Gå vi sedan öfver till skolarbetet, så må först framhållas, att
undervisningens mål var att förbereda till vetenskapliga studier,
och då den tidens vetenskap par preference var teologin, blefvo
de öfriga egentligen hjälpvetenskaper till denna. Att så var
förhållandet med de gamla språken latin, grekiska och hebreiska
samt filosofi är lätt att förstå, och äfven historien fick tjäna
samma ändamål, då lektorn i detta ämne sysslade mera med
moralfilosofi än med historia. Ja t. o. m. matematikern fick draga sitt
strå till stacken, då han skulle föredraga computus ecklesiasticus
eller en beräkning och beskrifning af kyrkoåret. Vårt lands
äldsta gymnasier i Västerås och Strängnäs blefvo en sorts lägre
teologiska fakulteter, som beredde sina alumner utan
universitetsstudier till inträde på den prästerliga banan. Sådant förekom
visserligen också i Linköping, men dess gymnasii organisation är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>