Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ur 1600-talets skollif i Östergötland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
historia och matematik. Här var undervisningsspråket
naturligtvis endast latin, hvarpå ock alla läroböcker voro skrifna. Äfven
fysik förekom, men egentligen endast i form af naturfilosofi,
hvarför ämnet ock föredrogs af logikern som officielt kallades logices
et physices lector. Trots att undervisning ej meddelades i
moderna språk, var grundlig kunskap i dessa dock mycket ofta
förekommande. Många vetgiriga ynglingar lyckades nämligen fastän
under betydande försakelser och vedermödor skaffa sig tillfälle
att besöka utlandets universiteten
Hur arbetet gestaltade sig under vårt gymnasii äldsta tid
få vi en åskådlig bild af, genom en bevarad anteckning från
läsåret 1639—40, ett år, som är märkvärdigt i läroverkets annaler
genom närvaron af det största antal lärjungar, som läroverket
någonsin under sin 300-åriga tillvaro haft. Det finnes nämligen
från detta läsår bevarad skrifven katalog på gymnasium,
trivialskolan och apologistklassen med namn på alla lärjungar, deras
fäders yrken, hemort m. m. allt naturligtvis på latin, som visar
den oerhörda summan af jämnt 800 elever. Hvar dessa fått rum
i det ej så särdeles rymliga läroverket är ofattligt, men att den
angifna summan är riktig är otvifvelaktigt. Den af mina åhörare som
sett det gamla skolhuset och det nyss 1914 invigda, som just är
afsedt för 800 elever, måste stå undrande inför frågan, hvar har
alla dessa 800 människor fått plats?
Den nyssnämnda anteckningen af den 1640 afgående
gymnasierektorn är såsom vanligt den tiden skrifven på ett blandspråk
af latin och svenska. Den tidens lärda svenskar voro så
invanda att tala och tänka på latin, att romarspråket lätt och ledigt dem
själfva ovetande flöt ur deras penna. Det var dem tydligen
lättare att behandla än modersmålet, som ofta endast klumpigt får
form under deras hand. Som en karakteristisk profbit af den
tidens skrifart vill jag anföra: "In lectione sacra horis matutinis
sub hoc rectoratu a Majo Anni 1639 ad Majum 1640 perducta
sunt Biblia ad finem. Exordium fuit in priore Epistola ad
Corinthias. Hvar gång reciterade coetus gymnasii et memoriter et
sveutice den förnämsta sentens, som fanns i dagens capite.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
