Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ur 1600-talets skollif i Östergötland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för dagen skulle tillredas. Likväl var härifrån undantagen den
inmålning, som vi vid hvar termins början medförde och till
spisvärdinnan genast aflämnade, bestående af 1 kappe ärter, 1 kanna
gryn, 1/4 tunna malt, 1 mark humle. Däremot hade vi under
egen vård brödqvantum satis, 1/2 lispund smör, 1/2 d:o ost, 1
lispund torrt kött, 1 lispund hvetemjöl pro persona för hvarje
termin, som förvarades i ett bredvid rummet beläget kontor, där
alla kammarkamraterna på lika sätt förvarade sina viktualier.
Sådan var förplägningen den tiden, och de kontanta utgifterna för
hvarje person bestredos med 1 rdr, 32. sk. b:o. Denna summa
var så anordnad, att till mjölk- och vedpengar betalades 32 sk.,
till docenterna, som i rektors klass voro två, till hvardera 16 sk.
och till hushyra 16 sk. Därtill kom till s. k. plutterpengar, för
hvilka ingen redovisning fordrades, 4 skillingar, allt på person och
för hela terminen".
Det var icke ovanligt att en yngling i Lindbloms villkor,
bjöd en fattig kamrat att en dag i veckan vara gäst hos sig.
Kunde en sådan yngling få samma hjälp af 6 andra, hade han sin
försörjning för terminen klar.
Man kan lätt tänka sig, hur t. ex. smör och fläsk skulle
smaka efter att i många månader förvarats i ett vindskontor. Huru
många föräldrar skulle i våra dagar vilja ha sina barn födda på
sådan kost? Men då för tiden gick det bra för sig, man var ej
vid bättre van. Under sådana och ofta än sämre villkor arbetade
sig en talrik skara ynglingar fram till sina blifvande lefnadsmål
och ofta till framskjutna ställningar i lifvet.
Jag vill afsluta min framställning med att nämna några
Linköpingsalumner från denna tid som gjort sig berömda namn
inom fäderneslandet. De båda bröderna Jonas och Isak Ruthovius,
den förre superintendent i Kalmar, den senare biskop i Åbo.
Biskoparna i Linköping Johannes Bothvidi, Jonas Petri Gothus,
Andreas Prytz, Samuel Enander och Magnus Pontén, biskopen i
Strängnäs Johannes Matthiae, biskopen i Göteborg Daniel
Wallerius, professorerna i Uppsala Lars Fornelius, Olaus Verelius och
Nils Dalhemius, fornforskarne Johan Hadorph och Claudius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
