Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I ett prästhus på landet - 3. Landtlif och pojkstreck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det var egentligen Fridolf K. och mig, till
hvilka han riktade sina ord, ty Emile B. var en
ointresserad åhörare, framför allt för historia.
Hvad denne egendomlige och bortklemade pojke
egentligen tänkte på, det förblef en hemlighet
tills vidare.
Ett alldeles särskildt nöje, som ibland
bereddes Fridolf K. och mig, var att ensamma
någon gång om lördagarna få fara in och hämta
post och tidningar i Västerås. Den gamle Blacken
spändes för schäsen och så kuskade »ungherrarna»
in till staden med hästens trygga lunk. Man
behöfde ej bry sig om tömmarna alls, ty Blacken
kände godt vägen se’n gammalt. Under dessa
stadsresor lärde vi också att röka för första gång.
Af våra handkassor köpte vi alltid i stadens
cigarrbod en bunt »Gluntar» för tolf skilling,
och det var mycket roligt, om äfven nöjet i
början förorsakade oss ett allt för väl bekant
illamående. Men hvad gjorde det — man var
ju »karl», förstås!
Vi voro dock ålagda att icke fördröja oss i
staden, utan vara hemma vid dager. På
lördagsaftnarna var vägen osäker, när fulla bönder med
tomforor körde kapp i full fart stora
Bergslagsvägen hem. Det hände ofta nog den tiden att
en och annan vältrades i diket och bröt nacken
af sig.
Men oss hände under dessa färder aldrig
något äfventyr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
