Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från ”Ladans” första dagar - 2. En italiensk operascen i Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lilla arbetsrum på teatern. En gång kom han
upp på scenen, förföljd af signora Carri, hvilken
hade en stor smörgås och ett glas porter i sina
händer. Den uppretade primadonnan öste ur
sig en mängd otidigheter på sitt vackra,
klangrika språk, och just som Josephson vände sig
om för att säga henne några lugnande ord, så
— ritsch, ratsch! — fick han porterglaset midt
i planeten.
Sådana kunna primadonnorna vara ibland —
ja, till och med utan att vara födda under
Italiens sol.
Herrar sångare voro mer resoluta som
affärsmän. De hade funnit ett enkelt sätt. Senor
Mendioroz satt skenbart lugn framför sin spegel
i klädlogen och rökte sin cigarrett. När
Josephson kom och uppmanade honom att kläda sig,
sa’ han lugnt och kallt: »No, senor — pesetas!
lire!»
Sammaledes mr Bentam — alias Bentami —
kall som en Albions son, hade han blott ett svar
på alla öfvertalningsförsök och det var: »Money».
Och så måste direktören taga allt hvad som fanns
i »luckan» och dela så godt sig göra lät emellan
de svåraste strejkarna.
Men ibland hände det att det icke fanns så
mycket, att det kunde tillfredsställa fordringarna,
och då ställdes in, — ofta nog sedan publiken
redan befann sig i salongen.
I december var hela härligheten med den
italienska operan slut. Signora Carri och signor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
