Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från ”Ladans” första dagar - 3. Kalle Petterson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Svenska teatern i Helsingfors, ha firat triumfer
inom komediens område, kom han slutligen till
Mindre teatern i Stockholm. Där intog han
genast en framstående ställning. Till sitt sceniska
skaplynne påminde han icke så litet om Edvard
Stjernström. Den lilla, korpulenta figuren med
det glada, trinda ansiktet, den sprudlande
bonhommie, han ägde till sitt förfogande, hans lilla,
men vackra sångröst, — allt gjorde honom
särdeles lämplig för det borgerliga lustspelet och
den tidens nätta och njutbara vådeviller. Äfven
i mera fordrande uppgifter kunde han godt
användas, ty Kalle Petterson ägde denna hjärtats
och själens intelligens, som smidigt förmår att
sätta sig in i förhållanden stående långt utom
vår tids hvardagslif.
Sålunda spelade han vid Mindre teatern den
glade, sorglöse epikureen Narciss Rameau uti
»En stund hos Diderot» på ett rent af glänsande
sätt, som tillvann honom rikligt bifall, icke minst
af historiskt litterärt bildade kritici. Hans
framgång i denna roll berodde helt enkelt på »instinkt»,
ty Kalle Petterson kände icke om Narciss
Rameau var »fågel eller fisk» och hade aldrig hört
talas om honom.
»Å, f-n,» sade Kalle Petter, när han fick
höra att Rameau var en historisk personlighet.
»Jag trodde att det var endast en vanlig
teaterslarf — men han var så lik mig, så därför gick
den så bra att spela!»
Så väl på som utom teatern var Kalle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
