Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från ”Ladans” första dagar - 4. Albert Lichtenberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och hatt, förtviflad och nu fullständigt blind,
befann sig i ett ömkligt och öfvergifvet tillstånd.
Men det var icke så särdeles muntert för Arlberg
heller. Söndertagning, rengöring och reparation
af den nya flygeln gick till en trehundra kronor,
och Arlberg påstod ändå att flygeln aldrig
återfick sin rena, klara ton efter — det punschkalaset.
Det ekonomiska eländet vid Mindre teatern
vidkom icke Lichtenberg i det hela. Han hade
af egna medel, så att det räckte för honom. Ja,
trots sin judiska sparsamhetsprincip kunde det
hända att han någon gång hjälpte en kamrat ur
en tillfällig knipa, i synnerhet om denne lofvade
att skydda honom mot Richard Wagners
skälmstycken.
Efter något år vågade Lichtenberg sig på
ett stort slag. Han debuterade nämligen på
Dramatiska teatern såsom Ludvig XI i »Gringoire»;
men gjorde ingen lycka. Rollen var nog
utarbetad med förstånd, men debutanten saknade
»gnistan», och deklamationen var allt för
uppstyltad.
Inom kort fann slutligen Lichtenberg, att
scenen var omöjlig för honom, och så tog han
sin »Mats ur skolan». Han reste till Rom för
att där i biblioteken lefva med sina gamle råmare
och greker, och med det stora intresse, han
visade sig äga för litteratur och bibliografi, fick han
någon anställning vid därvarande Skandinaviska
föreningens bibliotek. Hans svagsynthet och
allmänna sjuklighet tilltogo dock allt mer, och efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
