Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En skön Själs Bekännelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hjertklappning wäntade hans ankomst. Att rita
föll mig icke swårt, och jag skulle deri
hafwa gjort större framsteg, om min Mästare
haft hufwud och kunskaper; men han hade
blott händer och öfning.
Dans war i början min mindsta
glädje; min kropp war alltför känslig, och jag
lärde blott i mina systrars sällskap. Men
genom wår Dansmästares infall, att gifwa
en Bal åt alla sina lärlingar, fick lusten för
denna öfning ett helt annat lif.
Ibland många Gossar och Flickor
utmärkte sig Hofmarskalkens twänne söner; den
yngste lika gammal som jag, den andre twå
år äldre; barn af en sådan skönhet, att de,
enligt allmänt widgående, öfwerträffade allt
hwad man någonsin hade sett af sköna barn.
Äfwen jag hade knappt blifwit dem warse,
så såg jag ingen fler af hela hopen. I
ögonblicket dansade jag med uppmärksamhet,
och önskade kunna dansa wäl. Huru kom
det till, att äfwen desse Gossar bemärkte mig
företrädeswis bland alla andra? — Nog af,
på första timen woro wi de bästa wänner,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
