Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En skön Själs Bekännelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
något derom, och den offenteliga meningen
war i alla hänseenden på min älskades sida,
som ändteligen åter wisade sig på
skådeplatsen. Framför allt lät han bära sig i wårt
hus med förbundet hufwud och inwecklad
hand. Huru klappade mitt hjerta wid detta
besök! Hela familjen war närwarande; det
stadnade på båda sidor wid allmänna
tacksägelser och höfligheter; dock fann han tillfälle
att gifwa mig några hemliga tecken af sin
ömhet, hwarigenom min oro blef ännu mer
förökad. Sedan han fullkomligt tillfrisknat,
besökte han oss hela wintern, likasom förut,
men han förblef wid sina tysta tecken af
känsla och kärlek, utan att förklara sig med
ord.
På detta sätt hölls jag i en oafbruten
öfning. Jag kunde icke förtro mig åt någon
människa, och från Gud war jag för långt
aflägsnad. Jag hade under fyra wilda år
helt och hållit förgätit Honom; nu tänkte
jag då och då åter på Honom, men
bekantskapen war kallnad; det war blott
Ceremonievisiter som jag gjorde Honom, och då jag
dessutom, när jag wisade mig för Honom,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
