Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En skön Själs Bekännelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och geck hastigt öfwer, likwäl för en lång
tid efterlemnade en märkelig swaghet.
Här hade jag åter en ny lektion att
öfwerläsa. Jag gjorde det med glädje; ingen
ting fästade mig wid werlden, och jag war
öfwertygad, att jag här alldrig skulle finna
det rätta, och så war jag i det muntraste
och lugnaste tillstånd, och blef, i det jag
uppgaf hoppet att lefwa, bibehållen wid lif.
En ny pröfning hade jag att uthärda,
då min Moder blef öfwerfallen af en
tryckande krämpa, som ännu i fem år följde
henne, innan hon betalte naturen sin skuld.
Under denna tid gafs det mången öfning.
Ofta, när hennes ängslan blef alltför
häftig, lät hon om natten kalla oss alla till sin
säng, för att genom wår närwaro
åtminstone hafwa någon förströelse, om icke blifwa
förbättrad. Swårare, ja knappt att
uthärda, war mitt betryck, när min Fader äfwen
begynte blifwa sjuk. Från ungdomen hade
han ofta häftig hufwudwerk, men som i det
längsta blott påstod trettiosex timmar. Men
nu blef den beständig, och när den steg till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
