Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En skön Själs Bekännelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Huru gerna såg jag nu mera Gud i
naturen, då jag med så mycken wisshet bar
Honom i hjertat, huru interessant war mig
Hans händers werk, och huru tacksam war
jag, att Han hade welat lifwa mig med sin
muns anda!
Wi hoppades å nyo med wår Syster på
en Gosse, som min Swåger så trängtande
emotsåg, men hwars födelse han
beklageligen icke upplefde. Den gode mannen dog
genom följderna af ett olyckligt fall från
hästen, och min Syster följde honom, sedan
hon skänkt werlden en skön gosse. Hennes
fyra efterlemnade barn kunde jag endast med
wemod betrakta. Så mången frisk person
hade bortgått före mig, som war sjuk, skulle
jag icke till äfwentyrs se många af dessa
förhoppningsfulla blommor affalla? Jag
kände werlden nog, för att weta, bland huru
många faror ett barn, i synnerhet i ett
högre stånd, uppwäxer, och det tycktes mig,
som de sedan min ungdomstid för den
närwarande werlden ännu mer hade förökat sig.
Jag kände, att jag med min swaghet litet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
