Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
gång, liksom i hvarje civilprocess, gör gällande ett anspråk på
rättsskydd, riktadt mot staten och motparten Vi kunna ej neka
oss nöjet att anföra Wachs egna ord i saken, hvilka i klarhet
lemna intet att önska. »Rättsskyddsanspråket är ett medel i den
materiela rättens tjenst, icke denna rätt sjelf, icke hans
funktion, icke den subjektiva rättens offentligrättsliga sida, dess
inneboende förmåga att kunna realiseras, eller hvad man kallar
klag-barhet, rätt till talan, realisabel rätt. Detta anspråk är det af
rätten (i obj. men.) vid det icke-processuela saksammanhanget
knutna anspråket mot staten, att han skall i förhållande till
svaranden i laga ordning tillfredsställa kärandens
rättsskyddsintresse, och mot motparten2), att han skall underkasta sig de
handlingar, som för rättsskyddets åvägabringande erfordras».
’) Detta rättsskyddsanspråk är icke att förblanda med den af
degen-kolb, »Einlassungszwang und Urtellsnorm», Leipzig 1877, s. 9 f. antagna
subjektiva publika rätt till process och motpartens inträdande i densamma. Med
afseende härpå se Wach i gbttnhuts Zeitschrift VI s. 515 f.. »Handbuch», s. 22
—24. Mot Wach.Plösz s. 76—117. Mot Wachs påstående åter, att
rättsskydds-anspråket är riktadt Icke blott mot staten utan äfven mot motparten, vänder
sig Wbede i sin anmälan af Wachs Handbuch i Juridiska Föreningfens i
Finland tidskrift 1886, 1 h. s. 68—91. Wrede säger (s. 76): »Hvad vi deremot
måste anse såsom afgjordt förfeladt är antagandet af en dylik rättighet gent
emot den andra parten. Anspråket på rättsskydd kan ju, såsom förf. sjelf
medger, tillfredsställas endast af staten, icke af motparten, denne åligger Iflott
skyldigheten att tåla eller lida (dulden) anspråkets förverkligande. Men
denna förpliktelse att underkasta sig processen och dess följder, condemnari
oportere, kan enligt vår tanke icke under några vilkor betraktas såsom en
förpliktelse emot vederparten utan endast såsom plikt emot staten. För att
förklara densamma behöfver man nemligen icke antaga någon från det civila
(materiela) anspråket lösryckt offentlig rättighet, som den ene parten skulle
hafva gent emot den andre, utan den förklaras enkelt och naturligt genom
statens höghetsrätt öfver den enskilde medborgaren». Stein åter, »Der
Ur-kunden- und Wech8elprozess>, Leipzig 1887, s. 48, yttrar sig härom på följande
sätt: »Der Beohtsschutzanspruch ist publlclstisches Becht gegen den Beklagten
den Bechtsschutz in seiner concreten Gestaltung zu dulden. Dlese Pflicht
ist scharf zu trennen von der dem materieilen Anspruch gegenüberstehenden zur
Erfüllung desselben, sie ist als publicistlsche in ihrer Existenz bedingt durch
die Unterworfenheit unter die Staatsgewalt, ihrén Inhalt aber empfängt sie
erst durch den Beohtsschutzanspruch des Klägers».
J) »Handbuch», s. 186: »Dass Becht ohne Pflicht sel oder dass es sei Becht
nur gegeniiber dem elnen Prozesssubjekt, ist durch den BegrlfiE des Bechts
und die Dreiseitigkeit der prozessualen Bechtsverhältnisse, die unlösliche
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
