Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33
om käranden uppträdde för att genomdrifva ett anspråk, som
enligt hans påstående en gång uppstått men sedermera gått under,
men å andra sidan kunna vi ej inse, hvarför till påståendet, om att
ett rättsfaktum inträdt, hvarigenom anspråket uppkommit, äfven
skulle och måste fogas ett påstående, att ingen upphäfvande
omständighet sedan dess förefallit. Detta senare är en sak, med
afseende på hvilken käranden ju kan förhålla sig fullkomligt passiv,
och den, som vill göra gällande, att käranden måste förneka ett
dylikt upphäfvande rättsfaktums existens, har att bevisa
nödvändigheten deraf. Detta bevis torde endast kunna föras derigenom,
att man går tillbaka till en granskning af den konkreta
rättsordningens eget väsen. Gör man emellertid detta, synes det oss
som om den i fråga varande åsigten skulle snarare vederläggas
än stödjas. Det skapande af rättsförhållanden, den så att säga
utanordning af de särskilda rättigheterna, som rättslägen gör på
de olika samhällsmedlemmarne, sker derigenom, att rättslagen
utrustar vissa fakta med rättabildande kraft. Dessa äro de s. k.
rättsfakta 1). Genom dessa faktas inträffande ske förändringarne
inom rätt8verlden; rättigheternas uppkomst, förändring eller
undergång hafva sin rot i ett eller flera2) dylika faktas existens.
Rättstillståndet i ett visst ögonblick är således komplexen af de
rättsförhållanden, hvari samhällets medlemmar på grund af de inträffade
rättsfakta stå till hvarandra. När ett rättsfaktum, vid hvilket
uppkomsten af det i ett visst fall i fråga varande rättsförhållandet
är knuten, egt rum, så är dermed ådagalagdt, att nämnda
rättsförhållande utgör ett moment i den konkreta rättsordningen. Och
då rättsordningen såsom sådan icke rubbas af tiden3), måste,
synes det oss, den faktiska ordningen vika för det tillstånd, som
visats hafva öfverensstämt med rättsordningen, så snart denna
’) Jfr Nordling, »Föreläsningar i svensk civilrätt», g, 10S t.
2) Med afseende på dessa sammansatta rättsfaktas förekomst, se
Tryg-<skb, »Om fallmakt», g. 11 n. 1.
®) Tydligt är, att tiden sjelf ander viss förutsättning kan vara ett
rättsfaktum och såsom sådant ega Inflytande på rättsgestaltningen.
Trygger, Om skriftliga bevil. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
