Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54-
omedelbara grunden för sin öfvertygelse om nämnda faktums
existens, utgår han ifrån en genom egen iakttagelse vunnen
öfvertygelse om ett annat faktums existens, från hvilket han då mer
eller mindre direkt sluter till existensen af det omedelbart
relevanta faktum. Styrkan af den genom dessa slut vunna
öfvertygelsen beror icke blott på beviskedjans längd utan äfven på de
olika slutledningsmomentens inbördes sammanhang.
Hvad nu domarenN sjelf iakttagit, det må hafva varit ett
omedelbart eller medelbart relevant faktum, har man kallat
notoriskt. Så säger Annerstedt1): »Hvad slutligen angår
befogenheten att oberoende af parternas yrkanden inverka på
bevisningen i rättstvisten, finna vi domaren, i likhet med hvad öfverallt
annorstädes är händelsen, berättigad att sjelfmant förskaffa sig
kunskap om allt sådant som kan betraktas såsom notoriskt. I
följd deraf är han berättigad att ex officio föranstalta om syn
för utredande af de sakförhållanden, som på detta sätt kunna
blifva notoriska». Och har Annerstedt angifvit verkan af
noto-rieteten dermed, att han 2) förklarat, »att med notoriska (allmänt
kända) fakta förstås sådana, hvilka i ett tvistemål icke kunna
förnekas och hvilka derföre ej behöfva bevisas».
Fasthåller man, att verkan af notorieteten är den nu nämnda,
måste man, om man vill förklara de afdomaTen iakttagna fakta
för notoriska, skilja mellan fakta, som i en rättegång äro
notoriska för en instans, och fakta, som öfverhufvudtaget äro notoriska.
Åtminstone enligt svensk rätt gäller nemligen den regeln, att man
i öfverrätt kan förneka och eger rättighet att söka visa
oriktigheten af den lägre instansens vid syn gjorda iakttagelse, hvadan
alltså underrättens i protokollet gjorda uppgift, om hvad den
iakttagit, för öfverrätten icke är ett bevis om notorieteten 3) utan om
’) >Om domarens processledande verksamhet vid civila rättstvister».
Upsala 1875, b. 31.
») A. a. s. 19 n. 1.
*) Vore detta förhållandet, skulle motsatsbevisningen gå ut på att
domstolen icke iakttagit saken, såsom den uppgifvit, men deremot icke derpå, att
domstolens iakttagelse var oriktig d. v. s. icke öfverensstämmande med verkligheten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
