- Project Runeberg -  Om skriftliga bevis såsom civilprocessuelt institut /
55

(1887) [MARC] Author: Ernst Trygger
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’ ’ 55

faktum sjelf. Men nämnda vidsträckta betydelse af notorietet
icke blott splittrar begreppet sjelf, utan den har äfven en annan,
verkan af långt farligare beskaffenhet, nemligen att man kommer
till en oriktig uppfattning med afseende på domarens rätt att ex
officio föranstalta om syn i ett mål. Ar allt hvad domaren
iakttager notoriskt samt domaren berättigad att sjelfmant skaffa sig
reda på notoriska fakta, måste domaren kunna ex officio
föranstalta om syn så väl för att göra det omedelbart relevanta
faktum notoriskt som för att göra ett annat relevant faktum
notoriskt. En dylik rätt för domaren med afseende på detta senare slag
af fakta måste vi emellertid i regel förneka. Gfunden till domarens
rätt att företaga syn i fråga om de omedelbart relevanta fakta
behöfver ej vara notorieteten, liksom ock grunden, till att part
icke eger- inför samma domstol söka genom bevis kullkasta
riktigheten af domarens iakttagelse af vare sig omedelbart eller
medelhårt relevanta fakta, icke kan vara notorieteten.

Af hvad vi nu anfört följer, att begreppet notorietet icke bör
utsträckas till de fakta, hvilka domaren under en rättegång genom
«yn omedelbart iakttagit. Men samma skäl, som tala för att icke
låta begreppet notorietet omfatta de fakta, hvilka domaren
först genom syn skulle göra notoriska, böra också föranleda
dertill, att ipan icke såsom notoriska betraktar de fakta, som
omedelbart tilldragit sig inför domstolen, de må nu vara
omedelbart eller medelbart relevanta, och om hvilka domstolen således
aldrig sväfvat i någon ovisshet, som genom syn behöfde skingras.
Äfven i detta fall skulle notorieteten blifva notorietet blott
för en viss instans, och den omständigheten, att domstolen icke
får ignorera ens ett medelbart relevant faktum, som tilldragit sig
omedelbart inför domstolen, behöfver icke notorieteten ’) som för-

’) Med afseende på frågan, huru notorietetens begrepp bör angifvas,
förklarar Nya Lagberedningen med rätta (»Betänkande», II s. 17), att dess
utredande tillhör vetenskapen, ej lagstiftningen. Beredningen antyder, såsom oss
synes, på ett synnerligen träffande sätt dess begrepp genom att förklara
notoriska sakförhållanden vara »sådana till det allmänna rätts- eller
samhälls-llfvets område hänförliga data eller fakta, hvilka antagas vara så allmänt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:17:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skriftliga/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free