Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
73-
hufvudbeviset icke med säkerhet gifvit domaren någon öfver-
o o
tygelse om bevistemats sanning, utan domaren med anledning af
de i lagen gifna föreskrifterna måst på grund af den bevisning,
som förebragts, anse hufvudbeviset lyckligen fördt, icke kan tala
om att föra ett motbevis i afsigt att bringa ned en öfvertygelse
hos domaren, som i det speciela fallet icke fans. Icke heller är
det tänkbart, att lagstiftaren skulle, för den händelse bevismedel,
som talade emot bevistemats sanning, i ett visst fall förefunnes,
hafva velat frigöra domaren ifrån den legala teoriens band och
tillstädja honom fri bevispröfning, ty detta skulle hafva varit att helt
och hållet befria domaren ifrån lagens tvång att i visst fall anse
något bevisadt, då ju i nästan hvarje fall àf honom skulle kunna
åberopas ett eller annat indicium, som ginge i motsatt riktning
mot hufvudbeviset. Deremot vore det möjligt, att lagstiftaren
diesem Sinne atellt man dem Hauptbewe.it den Gcgenbewcit gegenüber; der
letztere 1st entweder ein blossef Entkräftnngsbeweit (Bekämpfung oder
Ab-schwächung der Erfolge des Haaptbeweises) oder ein eigentlieher,
lelbttän-diger Gegenbeweis, die selbständige Beweisführung fiir die Unwahrheit der
den GegenBtand des Hauptbeweises blldenden Thatsachen. Sehr häufig
be-steht der selbständige Gegenbeweis ln der Darthnung einer Thatsaclie deren
Annahme mit der Wahrbelt der den Gegenstand des Hauptbeweises bildenden
unverelnbar Ist (indirecter Gegenbeweis, Hauptbeispiel: Alibibeweis). Jfr äfven
Fitting, »Ueber den Begrlff von Haupt- und Gegenbeweis», Erlangen 1853,
s. 33—83, Zimmermann, »Zur Lehre vom Gegenbeweise» I Arcbiv f. die civil.
Praxis N. F. VI s. 214 f., Bolgiano, »Zur Kritik deä Entwurfs der deutschen
Civilprocessordnung» i sistnämnda tidskrift N. F. IX s. 205 f. Med afseende
på den äldre uppfattningen af motbevis. se äfven Mittebmaier, »Beiträge zur
Lehre vom Gegenbeweise» i anförda tidskrift VI s. 342 f. Att sålunda t. ex.
svarandens bevis för invändningar, hvarigenom den af käranden påstådda
rätten upphäfdes, ansågs vara ett motbevis, hade sin grund i den romerska
rättens formula In ius concepta t. ex. »si paret rezp actoris ex inre Qulritlum
ettet (v. Bethmann-Hollwkg, »Der Civllprozess des gemeinen Rechts in
geschlchtlicher Entwicklung», Bonn 1865, II s. 384 f.), ty då kärandens
bevisning stäldes på rättens närvarande exittens, blef tydligen svarandens
ådagaläggande, att rätten icke existerade, en mot(sats)bevisuing. Nämnda lydelse
på den romerska formulan tro vi ock hafva gifvit upphof till den enligt vår
mening (se s. 32 f.) oriktiga åsigten, att den, som yrkar en ändring i det faktiskt
bestående, strängt taget borde bevisa icke blott sitt anspråks uppkomst utan
äfven att det ej upphört, då yrkandet göres. Redan de romerska in factum
actiones hade, synes det oss, bort föranleda dertill, att man ej fäste alltför
stor vigt vid ordalagen i den in lus stälda formulan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
