- Project Runeberg -  Om skriftliga bevis såsom civilprocessuelt institut /
81

(1887) [MARC] Author: Ernst Trygger
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

81

i

tillvaro det ligger vigt uppå att bevisa. Inom’ de skriftliga
handlingarne blir således den förut angifna skilnaden i sådana, der
skriften är afsedd som bevis, och der skriften blott är medel för
tankens, viljans objektivering, den enda naturliga. De förra kalla
vi urkunder, de senare skriftliga* handlingar i inskränkt mening.
Skilnaden mellan de förra och de senare är analog med den,
som i den äldre rätten förefans mellan öppna och slutna bref’).

Denna mening synes oss vara hyllad af 1734 års dags
stiftare. I 17 kap. Rättegångsbalken talas derföre om skriftliga
bevis i allmänhet, såsom genusbegrepp. Och den omständigheten, att
lagen kallar blott de i 10 kap. 1 § Jordabalken och 15 kap. 4 §
Rättegångsbalken omnämnda skriftliga handlingar for öppna bref,
under det att det t. ex. i 9 kap. 1 § Handelsbalken endast hetèr
»tage bref derå», oaktadt äfven i senare fallet fråga är om så
kallad prekonstituerad bevisning, gifver intet skäl till det
antagandet, att 1734 års lag icke skulle hafva erkänt olikheten mellan
■öppet bref, urkund, å ena sidan och vanligt bref, skrift, å den
andra. Orsaken till lagstiftarens berörda förfarande är nemligen
helt enkelt den, att brefvets egenskap af öppet, d. v. s. dess
egenskap af urkund, i det sistnämnda fallet icke ansågs vara af någon
väsentlig betydelse för giltigheten af det bevis, som genom
densamma skall åstadkommas, under det att deremot i de två andra
fallen det öppna brefvet är form för den rättshandling, som i
detsamma återgifves 2).

Under dessa förhållanden torde derföre, vid en behandling
af skriftliga bevis enligt svensk rätt, urkundsbeviset böra betraktas
såsom ett species jemte skriftligt bevis i inskränkt mening.
Denna indelning lämpar sig emellertid icke till hufvudindelning
-vid redogörelsen för de skriftliga bevisen.

zunächst unsrer Prüfung unterliegt. Sie ist zugleich Erkenntnissmittel des
Wil-lens und Erforderniss för die rechtiiche Wirksamkeit desselben.»

’) Jfr Platner, »TJeber ofEene und verschlossene. Briefe» i Archiv für die
civilistische Praxis L s. 106 f., 212 f.

a) Jfr T^yggeh, »Om fullmakt», s. 147 f.

Trygger, Om skriftliga bevis. 6

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:17:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skriftliga/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free