- Project Runeberg -  Om skriftliga bevis såsom civilprocessuelt institut /
85

(1887) [MARC] Author: Ernst Trygger
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

85-

en förklaring å rättens vägnar, att lagfart den. uppgifna dagen
beviljats" köparen å fastigheten. Hvar och en af dessa i handlingen
befintliga förklaringar måste bedömas för sig, då man skall
angifva handlingens bevisande förmåga, eller med andra ord
handlingen, såsom innehållande den ena eller andra af dessa
förklaringar, blir skriftligt bevis i fråga om denna förklaring eller
det bevistema, för hvilket densamma kan utgöra bevismedel.
Endast i den mån handlingen är form för en rättshandling eller
annat rättsbildande faktum blir förhållandet ett annat, men detta är
en 6ak, som är utan direkt inflytande på den fråga, som nu är före.

Fasthåller man ej detta, invecklar man sig i-svårigheter, som
omöjliggöra en klar insigt i den skriftliga bevisningens natur.
Ännu tyska C. P. O. synes oss hafva gjort sig skyldig till ett
dylikt fel, såsom torde framgå af jemförelsen mellan §§ 380 och
381 liksom ock mellan sistnämnda lagrum samt § 383 och i viss
mån § 382. Den närmare utveckling af berörda stadganden,
som vi skola göra i det följande, torde vara i stånd att
ådagalägga detta förhållande.

Efter dessa allmänna anmärkningar gå vi till den mera
detaljerade framställningen af det skriftliga beviset. Dervid skola
vi först redogöra fyr äkthetsfrågan eller den skriftliga
handlingens egenskap att vara utgången ifrån dén person, som uppges
såsom dess utfärdare. Derefter kommer spörsmålet om
handlingens formela beviskraft, hvarmed vi förstå handlingens
förmåga att bevisa, att den i densamma innehållna förklaringen
verkligen afgifvits af dess upphofsman; eller med andra ord,
handlingens egenskap att verkligen vara en skriftlig förklaring
och icke blott ett utkast till én sådan. Sedan redogörelse härför
är lemnad, komma vi till handlingens materiela beviskraft eller
den betydelse i förhållande till bevistemat, som den afgifna
förklaringen eger såsom vare sig sjelf factum probandum eller
ersättnings-, bevismedel för detsamma. Och till sist skola vi antyda
reglerna för framläggandet af det skriftliga beviset, hvarvid
huf-vudvigten ligger på den s. k. editio instrumentorum eller frågan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:17:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skriftliga/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free