Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90-
i samma mån fordras ett starkare bevis för att. öfvertyga domaren
om äktheten.
Äro deremot nämnda förutsättningar tillstädes, måste, såsom
vi nämnt, domaren tills vidare taga handlingen för god såsom
äkta. Att han emellertid enligt svensk rätt, såsom uttryckligen
är honom ’) tillåtet enligt den tyska lagen, har befogenhet att
ex officio hos utfärdaren höra sig för om äktheten, anse vi
otvifvelaktigt. Med motiven2) till C. P. O. måste man ock
erkänna, att en dylik domarens befogenhet är egnad att på det
enklaste och mest träffande sätt bringa till ett slut betänkligheter
emot äktheten af en offentlig handling. Begagnar sig emellertid
domaren ej af denna utväg till sanningens uppdagande, der
den faktiskt förefinnes, är han bunden af äkthetspresumtionen.
Denna är olika stark enligt de särskilda lagstiftningame. Den
franske lagstiftaren är den, som mest skyddar den offentliga
handlingen. Ett särskildt, synnerligen inveckladt förfarande, faux
incident civil (inscription de faux), i hvilket den, som förnekar
handlingens äkthet, är kärande, och som slutar med ett särskildt
rättens utslag, hvarigenom handlingen förklaras falsk etc.,
erfordras i regel för att förstöra presumtionen3). Den tyska rätten
deremot upprätthåller icke presumtionen med en sådan
hård-nackenhet. Ett blott och bart bestridande från motpartens sida
af handlingens äkthet är visserligen ej tillräckligt, då domstolen
konstaterat tillvaron af förutsättningarne för presumtionen 4). Men
’) C. P. O. § 402, mom. 2: »Das Gericht känn, wenn es die Echtheit für
zweifelhaft h<, auch von Amtswegen die Behörde oder die Person, von welcher
die Urkunde errichtet sein soll, zu einer Erklärung über die Echtheit veranlassen».
. ’) Hahn a. a. s. 327 f.
*) Code de procédure art. 214—251. Jfr BoitaED, »Legons de procédure civile»,
Paris 1885, I s. 459 f. Bonnier, »Traité des preuves», Paris 1873, II s. 183 f.,
»La foi qui s’attache à 1’anthenticité, et méme à Vapparence de Vauthentilité,
n’est point susceptible d’ètre détruite par la simple administration de la preuve
contraire; la fausseté de l’acte attaqué doit ètre spécialement établie. C’est mème
là une règle d’ordre public, dont le consentement des parties ne saurait autoriser
1’infraction.»
4) Se dom af Beichsgericht, anförd i Seufperts Archiv für Entscheidungen
der obersten Gerichte in den deutschen Staaten N. F. IX n:o 157.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
