Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108-
skall falla för ett enkelt bestridande af dess riktighet. Huru länge
handlingen, i händelse vittnena af ena eller andra anledningen
icke kunna höras, får tagas för god, är deremot förenadt med icke
ringa vansklighet att afgöra. Det riktiga torde vara att säga, att
handlingen gäller för äkta, till dess omständigheter förebringas, som
göra ett tvifvel på dess äkthet berättigadt. Ett uttryckligt
stadgande i denna riktning kunde för visso vara erforderligt. Redan
Lagkomiténföreslog en så lydande bestämmelse: »Ej skall
handling ogild vara, förty att någon, som den bevittnat, dött eller
jäfvig blifvit eller ej kan till rätta skaffas att sitt vittnesmål med
ed fästa, der ej omständigheter förekomma, som handlingens
trovärdighet förringa» x). Denna mening har ock gjort sig i praxis
gällande och har fått ett klart uttryck i en af H. D. nyligen
af-kunnad dom 3). Då denna gäller ett fall, då skrift och vittnen
äro form, är det tydligt, att regeln så mycket mer måste vara
tilllämplig, då så ej är förhållandet.
Innan vi lemna frågan om den privata handlingens äkthet,
vilja vi fästa uppmärksamheten på det sätt att bevisa densamma,
som består i jemförande af skriften med utgifvarens vanliga
handstil. I allmänhet torde våra svenska domstolar icke vara
benägna att anse fullt bevis om handlingens äkthet kunna på
denna väg åstadkommas 4). Erkännas måste ock, att det icke är
fritt från stor vansklighet att genom jemförelse af handstilen
komma till ett säkert resultat. Omöjligt torde det dock icke vara,
särskildt då icke blott underskriften utan hela handlingen är af
utfärdaren egenhändigt skrifven. Lagkomitén har derföre icke
’) »Förslag till allmän civillag», s. 244; 22: 8 R. B.
2) Jfr Naumann i N. T. XI s. 7 f., XIV s. 186.
") N. J. A. XIII s. 15. »Emedan E. bestridt riktigheten af det af J.
åberopade 1 E:s mans namn den 28 Dec. 1868 för J. utfärdade (vederbörligen
bevittnade) salubref å Ifrågavarande hemmansdel och påstått, att hennes mans
å handlingen befintliga namn icke vore af honom skrifvet, ty och som till
förringande af J:S enligt denna handling påstådda rätt till hemmanét
förekomme att etc., alltså och då, emot hvad »alunda förekommit, J. icke styrkt
sig ega rätt att framför E. innehafva ifrågavarande hemmnnsdel» etc.
4) Jfr rättsfall 1 N. J. A. XI s. 335.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
