- Project Runeberg -  Om skriftliga bevis såsom civilprocessuelt institut /
109

(1887) [MARC] Author: Ernst Trygger
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

109-

dragit i betänkande att anvisa domaren denna utväg för att bilda
-sig en öfvertygelse i fråga om en handlings äkthet. I motiven till
22 kap. Rättegångsbalken yttrar Komitén: »Då någon nekar en
handskrift, som ej kan styrkas med annan bevisning, blir det
nödigt att söka upplysning i skriftens egen beskaffenhet, derigenom
att den noga jemföres med dens stil, som påstås hafva
utgifvit den».

Vill man icke lemna alltför stort utrymme åt oredligheten,
torde man icke kunna undvara detta medel för sanningens
utforskande

Den utländska lagstiftningen har ock i rikt mått betjenat sig
af detsamma. Särskildt den franska rätten har gifvit särdeles
utförliga bestämmelser för det tillvägagående, som dervid skall
iakttagas. Som bekant föreskrifver den franska rätten såsom
regel ett särskildt förfarande, »vérification des écritures», hvari
en privat handlings äkthet, i händelse af bestridande från
motpartens sida, skall debatteras och afgöras. Derest härvid den
bevisskyldige vill ådagalägga skriftens äkthet genom handstilens
likhet med utgifvarens vanliga, kan detta ske derigenom, att vittnen,
som . känna utgifvarens handstil, intyga en dylik likhet, eller ock
derigenom, att särskilda sakkunnige efter jemförelse med andra
skrifter, som otvifvelaktigt härröra från utgifvaren, gifva sitt
utlåtande i frågan. Domaren är emellertid ej bunden af dessa
sakkunniges åsigt, utan har att fritt pröfva, hvilken tilltro den
förtjenar 2). Detta oaktadt har man likväl ansett, att blotta
nödvändigheten för domaren att höra dessa sakkunnige är något, som
borde afskaffas, enär domaren ofta bättre än nämnde lärde
herrar kunde bedöma saken. I Genève har ock genom lagen af
den 29 September 1819 domaren blifvit befriad från skyldigheten

’) Äfven aom motbevis för att rubba den öfvertygelse om äktheten, som
hufvudbeviset eljest kannat vara egnadt att Åstadkomma, kan granskning och
jemförelse af handstilen göra tjenst. Jfr rättsfall hos Ørstbd, »Juridisk Arkiv»,
XVII s. 101.

’) Bonnier, a. a. II s. 293—318.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:17:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skriftliga/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free