Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144-
svar betona, »att man i förevarande fall ej velat föreskrifva
sättet-för bevisningen», följer deraf, att då sättet för.densamma
angifvits i de ofvan behandlade lagrummen, afsigten dermed varit att
stadga tagna vittnen och bref såsom uteslutande bevismedel
(möjligen jemte eget erkännande).. Låg deremot tonvigten derpå, att
»mången kunde ej åtnöja sig med bref», såvida föreskrift gafs
om tillsägelse »med vittnen», så har Kommissionen dermed uttalat,
att den öjelf, äfven om vittnen föreskrifvits, ej så skulle hafva
uppfattat sakeü, hvaraf följer, att den med bestämmelsen i ofvan
berörda lagrum om »bref eller vittnen» endast afsåg detsamma,
som om råd gifvits de enskilde »att taga bevis». Vare sig nu
det ena eller andra varit Kommissionens mening, synes oss hvarje
stöd saknas för det antagande, att man velat tillerkänna ett bevis
genom bref eller tagna vittnen annan verkan än hvarje annat
fullständigt bevis om försträckningen, pantöfverlemnandet eller
depositionen.
Liksom vi ej kunna erkänna riktigheten af nu granskade
åsigt om urkundens betydelse i fråga om beskaffenheten af dret
bevis, motparten måste föra för upphörandet af den i densamma
åtagna förpliktelsen, anse vi oss böra förneka r), att upprättandet
af en urkund, äfven i sådana fall, då skrift ej är form, skulle hafva
den verkan, att annat än skriftligt bevis icke skulle kunna
godkännas, såvida den genom urkunden förpliktade ville göra gällande,
att den ifrågavarande rättshandlingen icke hade det innehåll, som
genom skriften återgåfves, eller innehölle något derutöfver. Denna
mening har af Högsta Domstolen upprepade gånger förkastats 2),
och detta, såvidt vi kunna inse, med full rätt. Vore den riktig,
fordrade onekligen konseqvensen, att äfven sådana
omständigheter, hvarigenom det genom skriften grundlagda rättsförhållandet
sedermera modifierades eller upphäfdes, blott genom skriftligt
l) Hvad den franska rättens bestämmelser i denna fråga liksom öfver-
hufvudtaget i fråga om bevisurkunder angår, kunna vi inskränka oss till att
liänvisa till Afzelius, »Grunddragen», s. 112—115.
3) Jfr rättsfall i ,N. J. A. I s. 502 (se doek ssk. Olivecrona» yttrande),
VI s. 26, 6S, 131, VIII s. 535, X s. 177 (motiveringen).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
